Leta i den här bloggen

fredag 21 december 2018

Studentorkesterjulmusik

Det svenska julfirandet är ett fantastiskt hopkok av lite fornnordiskt, lite kristet, lite helgonkult som överlevt reformationen, folktro, superi, allmogekultur och högreståndsfasoner, Kalle Anka, ren kommersialism och en del rena dumheter och allsköns obegripligheter. Precis som studentorkestervärlden alltså. De två passar ihop fantastiskt väl. 


Julen är den studentorkesteriskaste högtiden av alla. Förutom SOF, STORK, BRUNK, QORK, GSOF, Tigerafton, Valborg och några till då. Praktiskt taget alla studentorkestrar har spelningar på sina moderföreningars jul- eller luciafester. Vissa går längre än så. Bleckhornen har haft sin stora julshow varje år sedan 1964 och LiTHe Blås sin Luciafest, som är en av de största saker som överhuvudtaget händer i Linköping under ett läsår. Och naturligtvis har man spelat in jullåtar.

Nu måste det påpekas att det ni kommer få höra inte är någon komplett samling alla jullåtar som spelats in eller överhuvudtaget spelats av studentorkestrar. Mycket har sållats bort av en mycket enkel anledning: alla spelar in samma låtar! Därför har jag försökt hålla mig till det mest skruvade.


Baletter kan också vara juliga, men det är inte så lätt att få med på skiva. Visste ni att balettfenomenet har en del av sina rötter i studentföreningars julfirande med början på 1920-talet? Mer om det i framtiden.


I Sverige har man festat, frossat och skrålat den 13:e december ända sedan tidig medeltid. Det var vintersolståndet i den julianska kalendern och under årets längsta natt var man ju tvungen att hantera allt oknytt som gick omkring på bygatorna. Ofta genom att imitera det. Karnevalståg gick genom varenda liten by. Man hade lussebrudar och lussegubbar* - dvs män som klädde ut sig till kvinnor och vice versa. Höjden av humor på den tiden. Seder och bruk skilde sig i olika delar av landet, så det går inte säga att man gjorde så här överallt, men det gick i alla fall till så i västra Sverige - Västergötland, Värmland och delar av Svealand. I början av 1700-talet, någonstans i Västsverige, tröttnade ett gäng präster eller andra lärda personer på eländet och bestämde sig att civilisera luciafirandet. De ville ha en värdig, kristen och högtidlig ceremoni, och de lyckades med detta genom att ge huvudrollen åt en ung flicka med ljus i hår. Hon har två möjliga ursprung, och det ena utesluter inte det andra.

*"Lusse" syftade ursprungligen inte på Sankata Lucia, utan på Lusse-pär, dvs Lucifer!

I slutet av medeltiden innebar den 13:e december högtidlig stämning i de städer där det fanns trivial- och katedralskolor. Det var nämligen terminsavslutning och till den hade djäknarna övat in vacker körsång som de sjöng i stämmor. På morgonen den 13:e tände skolan så många ljus man hade råd med och pojkarna tågade in i procession medan de sjöng sina sånger. I händerna höll de tända ljus som lyste som stjärnor - de var stjärngossar. Bland pojkarna fanns alltid någon som var extra finlemmad och ljushyllt. Honom klädde man ut till ängel med vit dräkt och vingar på ryggen. Det fanns inget sätt att få till en riktig gloria, så han fick ha en ljuskrona istället. När avslutningen var över åkte djäknarna till sina hembyar där de vandrade från gård till gård och sjöng sina sånger för att samla ihop pengar till nästa termins studier. Många av våra julsånger har spritts över landet på det här sättet. Visst låter det som ett luciatåg?

En annan möjlig inspirationskälla kan ha följt med tyska invandrare som fanns i svenska hamn- och gruvstäder förr i tiden. I den nordtyska/nordvästeuropeiska katolska traditionen kom S:t Nikolaus och delade ut presenter den 6:e december. När reformationen kom gick det då rakt inte för sig med helgon, så man bytte ut S:t Nikolaus mot jesusbarnet - Christkindlein (eller Kinken Jes i folkmun). Ett nyfött barn kan inte gärna dela ut presenter, så man klädde ut en ung flicka som ängel i vit dräkt och ljuskrona i håret. Denna tradition följde med norrut och levde på sina platser kvar ända in på 1600-talet. Med tiden dog den ut och fanns till sist bara i Västsverige.

Den första kända avbildningen av en svensk Lucia, av Fritz von Dardel 1848. Det är von Dardel själv som ligger i sängen. Han var gäst på slottet Koberg i Västergötland och blev först chockad när han väcktes på detta sätt morgonen den 13:e december.

Vi får aldrig veta vilken tradition som är ursprunget till dagens Lucia, men man kan vara någorlunda säker på att hon först dök upp i Västsverige någon gång i början av 1700-talet. Förmodligen var det då hon fick namnet Lucia. Ordet "Lusse" fanns redan sedan hundratals år, och det var trots allt bättre att plocka in ett katolskt helgon som hette ungefär likadant än att folk sprang omkring och dyrkade djävulen. Större delen av landet visste förmodligen inte vad Lucia var förrän tidigast på 1920-talet, när Stockholms Dagblad anordnade en tävling om vem som skulle bli Stockholms Lucia, men innan dess hann hon komma in i den studentikosa kulturen. Vilket för oss till...

Lund

Redan på 1800-talet började de de västsvenska nationerna i Lund anordna Stora Lusse, vilket gör den till en av Lunds äldsta studentfester. De västsvenska nationerna var från början Wermlands, Västgöta och Göteborgs nationer. 1928 bildades Hallands nation och tog över Göteborgs roll. Det är faktiskt på det här sättet Lucia har spritts över Sverige. Studenter från Västsverige tog med sig traditionen till universiteten, där de lussade för lärare och studiekamrater. Dessa tog sedan med sig traditionen hem till sina landskap. För varje år firade fler och fler svenskar Lucia.

På 1950-talet anordnades Stora Lusse vart tredje år. 1956 ville festkommitten anlita LV4:s blåsorkester som underhållning - militärmusik i akademiska sammanhang är en mycket gammal lundensisk tradition. De ville dock ha för mycket betalt. Lyckligtvis hade Lunds första studentorkester bildats samma höst*. Bleckhornen erbjöd sig att spela gratis mot att de fick vara med på festen. 12 december 1956 intog Bleckhornen scenen i AF-borgens stora sal och succen var ett faktum. efter midnatt gick man ut och uppvaktade stadens potentater, bland annat Rector Magnificus. sedan gick man tillbaka till AF och fortsatte festen. Frukosten bestod av helstekt gris. Bleckhornen spelade Härjarevisan och studenterna dansade på borden. Man hade aldrig sett något liknande i studentlivet. Festen höll på en bra bit in på förmiddagen.

*Händelserna som ledde upp till det kan ni läsa om här.

Bleckhornen på sin första spelning - Stora Lusse 1956. Notera nattskjortorna med en lyra på bröstet. Detta var Bleckhornens första uniform.

Stora Lusse är numera ett minne blott - det var svårt att locka besökare eftersom festen låg för nära Gustav Adolfsbalen och dessutom inföll under den studieintensiva perioden innan jul. Men en annan stor jultradition i Lund finns fortfarande kvar.

Bleckhornen hade sin första julkonsert 1964. Det är en av de största kulturbegivenheterna i Lund. All musik är inte julmusik, men en och annan låt är det.




Yngve Stoor (1912-1985) var den svenska hawaiimusikens okrönte konung. Sedan skivdebuten 1934 spelade han in cirka 500 melodier varav cirka 400 var egna kompositioner. Mest känd idag är 1945 års dunderhit Sjömansjul på Hawaii. Bleckhornen spelade in den live på skiva vid sitt 25-årsjubileum 1981:




Från Lund kommer även Alte Kamereren och de fortsätter på det sydliga temat. Visste ni att världens svenskaste film utspelar sig i Spanien? Lasse Åbergs Sällskapsresan eller Finns det svenskt kaffe på grisfesten från 1980 avskyddes av en näst intill enhällig kritikerkår. De 2,8 miljoner biobesökare som såg den var av en annan åsikt. Ingen annan film har haft så många besökare på svenska biografer och filmen är idag en odödlig klassiker. Alte Kamererens julhälsning är filmens slutsignatur och har sin titel efter den tid filmen utspelas - Julen -79.



Passande nog heter skivan den kommer från Den rullande grisfesten. Har du sett filmen förstår du.



Visste ni att det har funnits fem studentorkestrar i Lund?

Stora Lusse i Lund finns inte kvar längre, men några tiotal mil längre norrut firar studenter fortfarande Lucia i jätteformat. Vi beger oss till...


Linköping


Ingen kan väl ha missat vilket roll Linköping har spelat i studentorkesterhistorien. Och studentorkesterhistorien har också spelat en enorm roll för Linköping - väldigt mycket av stadens studenttraditioner kommer från SOF! Den första SOF:en gick av stapeln 1973 och det låg i det unga lärosätets (grundat 1968) intresse att sätta sig själv på den studentikosa kartan. Med tiden blev festivalen norra Europas största studentevenemang. Men även ett annat orkesterevenemang har blivit en av Linköpings största studenttraditioner - nämligen LiTHe Blås luciafest, som gått av stapeln varje år sedan åtminstone 1974. Dessutom var de den faktor som stabiliserade Blåstes ekonomi och i förlängningen dess fortsatta existens.

Och där kan ju blåset ha spelat Tåmtänn från skivan Bus(s)kultur 1996.

Jultomten är ett relativt nytt inslag i det svenska julfirandet. Ordet jultomte förekommer för första gången i det svensk språket som titel på en skämttidning 1864. Riktigt känd för svenskarna blev han förmodligen inte förrän på 1920-talet. Jag såg mamma kyssa tomten spelades in första gången på svenska av Lisbeth Bodin.

För att göra en mycket lång historia relativt kort ska vi ta den i bitar. Första delen kommer här:

Biskopen Nikolaus levde i staden Myra i Anatolien (då Rommarriket, nu Turkiet) på 300-talet. Det finns inga belägg för hans existens och de första bevarade nedtecknade legenderna om honom är från 500 år efter hans död. I en av legenderna möter han en änkling med tre giftasvuxna döttrar, men utan pengar för att ge som hemgift. Den förmögne Nikolaus kastar då in påsar med guld i huset i smyg tre nätter i följd. I en variant genom skorstenen. I en annan gång hamnar påsen i en strumpa som hänger framme. Med tiden blev det så att munkar och nunnor började dela ut mat till fattiga på Sankt Nikolaus dag den sjätte december. Och det är så han har blivit förknippad med presenter. Under medeltiden förenades han med olika europeiska figurer som gav presenter till snälla barn och slog de elaka (det sistnämnda var viktigast). Den slutgiltiga julklappsutdelande tomten föddes i New York på 1860-talet, där den bildade societén uppfann honom för att muta svältande hamnarbetare så att de inte skulle slå sönder deras hus. Den här delen av tomten har alltså samma upphov som trick-or-treat.

Men det är ju faktiskt bara halva den svenska tomten. Resten av historien kommer senare.
Visste ni att LiTHe Blås inte är den enda studentorkestern* från Linköping? På 70-talet var Sweet Sweaters en hård konkurrent om positionen som stadens egen orkester. Sweet Sweaters blev dock med tiden ett mer seriöst storband och försvann ur studentorkestervärlden. Det fanns även en mer undanskymd ensemble som hette Scendraget. Universitet har ett eget storband vid namn Lusen Big Band. Det är den där orkestern du aldrig ser på SOF.

Dessutom har NUTS2 (Norrköpings Underbart Tutande StudentSällskap) funnits i Norrköping som ju inte ligger i Linköping. Men bara nästan inte.

*Bonnkapälle är INTE en studentorkester, det finns det Riks-SMASKbeslut på. Fast på julen kan man ju vara snäll.


Men i Linköping finns också något fullkomligt unikt: världens enda kör med studentorkesterstatus.

Rött är julens färg! Det är även kommunismens färg. Det tog Röda Arméns Gosskör fasta på och och spelade in Sankta Socialista.

Nu är frågan på allas läppar: hur kan detta räknas som studentorkestermusik? För att förstå det måste vi gå tillbaka till 90-talet och studentmusikens guldålder. Som nämndes ovan var SOF studentgrejen med stort S. Alla ville vara med på partyt. I synnerhet några lumparpolare som fått en idé redan under militärtjänsten. De visste att uppträdande musiker var garanterade en festivalbiljett (ja, SOF kunde bli utsålt på den här tiden) så om man kunde sätta ihop något slags musikaliskt bidrag. men de kunde inte spela. Så det fick bli en sovjetisk gosskör med världspremiär på SOF 99. Blåsmusiken lyser med sin frånvaro men det är studentikost så det smäller om det. Och där står de och sjunger än idag.

Studentorkestervärlden hade inte varit vad den är idag om det inte vore för SOF, men SOF hade i sin tur inte funnits om det inte berodde på ett gäng som pluggade i...

Stockholm

Stockholmsorkestrarna bildade SMASK (Stockholms Musicerande Akademikers Samarbetande Kårorkestrar) redan 1964 och samma år släppte de sin första gemensamma skiva. Med tiden föddes tanken om att bilda en riksomfattande studentorkesterorganisation och 1972 föddes Riks-SMASK (Riksförbundet Sveriges Musicerande Akademikers Samarbetande Kårorkestrar och baletter). SMASK har gjort åtskilliga gemensamma skivor oúnder decennierna som gått. 2003 tyckte de att det var kul att göra en julskiva och så gjorde de det.

Osquar Mutter bildades 1978 vid maskinsektionen på KTH men finns tyvärr inte kvar idag. Någon gång hoppas jag kunna skriva mer om dem, men tills dess får vi hålla tillgodo med deras bidrag till SMASKs julskiva. Det representerar hur de lät mycket väl.

Röd luva förknippar vi ju med tomten, men här är de ju två stycken och dessutom omnämns "gubbarna i stubbarna", vilket kan tyda på att det handlar om vättar eller annat oknytt som förenat sig med tomtemyten. Ett som är säkert är att Jenny Nyström har varit framme - det var hon som gjorde den svenska tomten röd. Jenny Nyströms tomte började som en grå gårdstomte men med tiden kom mer och mer amerikansk inspiration, och han blev allt rödare.

Själva låten är det inte helt lätt att hitta uppgifter om eftersom den helt enkelt är för ny (!) Men den skrevs i alla fall av Karin Wollgast, Sverre Bergh, Arild Feldborgh samt Håkan Elmqvist och sjöngs första gången in 1956 av Margareta Kjellberg med Egon Kjerrmans* orkester.

*Ni kanske tror jag bara står och skojar, men det gör jag inte för jag sitter ner och skriver.

Få har betytt lika mycket för bilden av den svenska tomten som Jenny Nyström (1854-1946).

Vad gör man om man ska vara med på en julskiva men inte har tillräckligt många jullåtar i repertoaren? Man spelar naturligtvis in temat från Rocky och döper om det till Merry Christmas!

Sen kan man ju låtsas att det är från Rocky IV, den bästa delen i serien.


Mercblecket har uppmärksammats med en egen artikel på den här bloggen tidigare. Här bidrar de med en klassisk jullåt. Det enda som saknas är Bengt Feldreich.
Staffan var en stollig dräng som vattnade sina hästar. Faktum är att han är en långt äldre tradition än Sankta Lucia. Redan i apostlagärningarna berättas om Stefanus, som anställs av de ursprungliga lärjungarna som hjälpreda. Det är strax efter Jesu död och det finns mycket praktiskt arbete runt den växande församlingen. Stefanus uppgift är att laga mat*, men snart börjar han predika och göra under på egen hand. För detta blir han stenad utanför Jerusalems murar. Han blev den förste kristne martyren.

*Man kan därför se honom som smörjarnas skyddshelgon. "Smörjare" är ett stockholmsstudentikost ord för någon som lagar mat på en orkesterfest.

Stefanus blev ett populärt helgon och många legender uppstod runt honom. I en av dem får han syn på betlehemsstjärnan på julnatten, inser att en frälsare är född och berättar detta för Kung Herodes. Herodes vägrar tro på detta om inte den stekta tuppen framför honom stiger upp och gal - vilket blir precis vad den gör. Stefanus blir stenad och Herodes ger order om att döda alla nyfödda i Betlehem.

Speciellt populär blev Stefanus i de germanska kulturerna, där Karl den store förbjöd stefansgillen redan 799. I Norden blev Stefanus till Staffan och legenden om honom fick en ny spinn. Det tog närmare 300 år att kristna Sverige. Kristendomen var tvungen att smyga sig in i lokala sedvänjor och förena sig med dem snarare än att ersätta dem. Vid mitten av 1100-talet, när Staffanslegenden var ny, var större delen av Sveriges befolkning asatroende. Hästen hade en central roll i fornnordik kult och på julen skulle man ta särskilt väl hand om hästarna. Därför blev Stefanus nu Staffan stalledräng. Närmare bestämt Herodes stalledräng, som rider ut för att vattna hästarna på julafton och får syn på betlehems stjärna.

Med reformationen blev avskaffades staffanskulten officiellt, men eftersom folk tyckte så mycket om den levde den kvar i den svenska kulturen oerhört länge.

Som del av staffanskulten förekom hästkapplöpningar, sk staffansritter, på annandag jul. Man kunde till exempel rida ikapp till en magisk källa och låta hästarna dricka ur den, eller så kunde prästen välsigna dem. Med tiden förenades staffanritten med trettondagstaditionen om stjärngossar (se om Lucia ovan) och omvandlades till staffansskedet. Under staffansskedet gick traktens unga män (de kunde mycket väl vara djäknar, se ovan) omkring från gård till gård med en pappersbetlehemsstjärna på en stång och sjöng. De tiggde ihop pengar och mat och blev ofta bjudna på en sup. eftersom de blev mer och mer berusade allteftersom natten gick var staffansskedet tidvis förbjudet.

En av sångerna de sjöng var Staffansvisan. Den är en av våra äldsta svenska sångtraditioner och finns i hundratals olika versioner. En modernare är inspelad av SMusK:


När vi väl är inne på Jesu födelse finns det ju en väldig massa julsånger om den också. Om du varit på orkesterfest i huvudstaden mer än en gång har du hört den. Det behöver inte vara jul för att man ska ta upp denna skönsångsklassiker, men det är en julsång.
Gläns över sjö och strand, som den egentlige heter, är ursprungligen en dikt ur Viktor Rydbergs Vapensmeden från 1891. Alice Tegnér publicerade sin tonsättnng av dikten 1893.


Ett slaktarr är ett medvetet parodiskt arrangemang som förvrider seriös musik och på det mest hårresande sätt blandar högt och lågt. Uttrycket "slaktarr" uppstod av allt att döma i Tongångarne 1965, framförallt inspirerat av Gerard Hoffnung. Uttrycket har förmodligen spritt sig till Kårsdraget eftersom de två orkestrarna umgicks ganska flitigt under 70- och 80-talen. Kårsdraget var dock först med konceptet - de har spelat den typen av arr sedan innan Tongångarne fanns.

På tal om klassisk musik så är Tomtarnas vaktparad (Heinzelmännchens Wachtparad) från 1912 Kurt Noacks mest kända verk. "Heinzelmännchen" är det tyska ordet för gårdstomte. Liknande husandar finns i många nordeuropeiska kulturen. På norska och danska heter den "nisse", på latin "penates" och "lares", på ryska "domovoj", i Skottland "brownie" och på i England "hob"*.

*Som vissa känner igen från Åke Ohlmarks översättning av "Sagan om ringen". Frodo Baggins är alltså en tomte!  

Gårdstomte från Carta Marina av Olaus Magnus (1539).


I Sverige förväxlas det här verket ofta med Franz Schuberts Marche Militaire, eftersom den senare faktiskt är vaktparad i jultomtens verkstad i Kalle Anka på julafton. Och eftersom den därmed är en svensk jultradition beger vi oss helt logiskt från den kungliga hufvudstaden raskt till...


Växjö

I Växjö har det så vitt vetenskapen vet bara förekommit en studentorkester. Den heter Isterbandet och bildades 1988. Således är den en av landets yngre studentorkestrar, men den satte sig på orkesterkartan snabbt, med hjälp av kreativa låtval och ett otroligt ös. Varvat med tradjazz och annat som är helt rätt spelade man bland annat svensk filmmusik från Sällskapsresan, Jönssonligan och Göta kanal. Dessutom brukade de ha en egen julshow förr i tiden. Då kanske de spelade den här: 
Nu är ju inte Isterbandet så korkade att de tror att den här låten heter Tomtarnas vaktparad. Särskilt inte eftersom orkestern har innehållit en hel del duktiga militärmusiker genom tiderna. Men utöver det hade Isterbandet något mycket speciellt en gång i tiden.

Isterbandet hade en gång två banjoister. Banjoister utgör en egen subkultur i studentorkestervärlden och har sina egna uråldriga traditioner. Men det här var inga vanliga banjoister. De var B1 och B2 - banjo-ISTER i pyjamas. B1 och B2 var superkändisar i studentorkestervärlden på sin tid. De beskrevs av en okänd källa som "ideologiska som fan", hade sin egen hemsida och brukade sminka sig som Paul Stanley och Gene Simmons, fast i vitt och grönt. Dessutom spelade de in tre egna skivor med banjotolkningar av kända låtar. The King on a g-string, The Beatles on a g-string och X-mas on a g-string är rariteter idag.

Med tiden tillkom även B3, B4 och B5, men av dem var det bara B3 som stannade någon längre tid i orkestern.

Fr. v. B3, B2 och B1. Festivalen hela Isterbandet ser fram emot var STORK 2002.

Hej tomtegubbar förekommer första gången som fragment i en uppteckning från 1833. Melodin finns belagd 1815. Visan finns i många varianter och många av dessa har använts som snapsvisor.

Minns ni resonemanget kring Tomtarnas vaktparad/Marche militaire? Det är inte helt uttömt än. För att fortsätta tjöta om det beger vi oss till...

Göteborg

Feta fransyskor (mel. Marche militaire) finns i alla studentföreningars sångböcker överallt. Den slutar med den berömda textraden  "Ja, fast större". Enligt en säkert alldeles sann historia ska den ha kommit till när sångboken lämnades till tryckeriet. De sista raderna är "tror ni att vi är fyllesvin?" som ska besvaras med ett "JA!". För att man verkligen skulle ta i på "JA!" skulle det tryckas i större stil. För att detta skulle ske skrev redaktören för sångboken till FAST STÖRRE efter slutet. När boken kom från tryckeriet stode det "JA! FAST STÖRRE" och sedan dess har det fortplantats från studentförening till studentförening över hela landet. Detta tog Tongångarne fasta på* i en ultrastudentikos låt:



*Nu kan det ju hända att det inte alls var så de tänkte. Men det behöver man ju inte låtsas om.


Det övriga utbudet av julmusik från göteborgsorkestrarna visade sig vara något klent, men ett par låtar blev det i alla fall.

En hel del av det vi känner igen som studentorkesterkultur idag kommer från Göteborg, framförallt uniformerna. Den första orkestern någonsin som skaffade sig uniform heter Blåshjuden, och de har alltid varit mycket för att spela marschmusik. Här kommer ett exempel. Det är inte en marsch från början. Däremot rör det till förvirringen runt Tomtarnas vaktparad/Marche militaire/Feta fransyskor ännu mer:

Visan, som klassiska julfans känner igen som Tomtarnas julnatt, är från 1916. Tomtarna i den här sången har drag av den gamla nordiska hustomten, eller "gubben på tomten" som är det etymologiska ursprunget till ordet "tomten". Hustomten (eller gårdstomten) sades vara den förste mannen som odlade upp just den gården, och efter döden kunde han inte få ro utan måste fortsätta se till "sin" gård. Han tog hand om djuren och vakade över hemmet, men kunde ställa till förtret om han kände sig illa behandlad. Därför var det viktigt att hålla sig väl med tomten, till exempel genom att ställa ut mat till honom. I visan har ju det snälla folket låtit maten stå framme på bordet. Gårdstomten visade sig ogärna, men han beskrevs som en liten gubbe med långt vitt skägg och gråa kläder med luva.

Gårdstomten är ett oerhört gammalt väsen i svensk folktro. Han hade funnits länge när Heliga Birgitta (1303-1373) varnade svenskarna för att dyrka "Tomptha gudhi". Man kan inte säga att hon lyckades särskilt väl. Det hände att folk ställde ut mat åt tomten långt in på 1950-talet, och seden är välkänd än idag.

Det här är alltså den andra halvan av den svenske tomten.

Man kan aldrig få för mycket Jenny Nyström!


Mistluren bildades 1959 och här har vi en låt av dem. En gång i tiden hade Mistluhren en egen brandbil och sådana är ju också röda. Dessutom har de röda byxor.

Det har funnits en väldig massa studentorkestrar i Göteborg också, och de flesta bildades för länge sedan. Allianceorchestret (1948), Blåshjuden (1952), Chalmers Barockensemble (1956), Mistluhren (1959), Tongångarne (1962) och Munwedret (1970).


Göteborg hade ju även denne tomte.

1976 hade uppgiften att anordna SOF varje år blivit för stor för Lintek, så man ville hitta en annan studentstad som kunde alternera. Göteborg var ett av alternativen, men STORK hamnade istället i...


Uppsala

Notera Prippsloggan!

Det första Uppsalabidraget är naturligvis från stadens egen orkester Wijkmanska Blecket. Det är den mindre kända B-sidan från den ökända Tuffe Uffe - M'adams julsång. Tuffe Uffe svartlistades på Sveriges Radio, men M'Adams Julsång spelades faktiskt i Radio Uppland ända in på 2000-talet.


Den här låten representerar ett fenomen inom studentorkestervärlden som är relativt ovanligt idag men som var standard förr: den klassiska parodin. På 1950-talet, när den egentliga studentorkesterkulturen föddes, spelade alla orkestrar parodier på klassiska verk. Det finns flera möjliga förklaringar till detta. En är att det är typiskt studentikost att driva med en kulturell kanon. en annan är att man tog sin inspiration från tubaisten och arrangören Gerhard Hoffnung som retade gallfeber på den brittiska kultureliten med sina klassiska parodier på 50-talet. Genren hängde sedan med i studentorkestervärlden en bra bit in på 90-talet för att sedan hamna i skymundan. Wijkmanska Blecket hade som signum att ha med professionella operasångare på skivor och konserter. man kände nämligen många sådana eftersom en stor del av orkesterns rötter återfinns i domkyrkans ungdomskör Scola cantorum. Sångarna på M'Adams julsång heter Eva Nordfors och Peter Vogel.




Kruthornen gjorde en egen julskiva redan 1977 och var därmed tidigt ute. Faktum är att Kruthornen än idag bevarar många åldriga drag i studentorkesterkulturen - man lämnar till exempel in uniformen när man slutar som många orkestrar gjorde förr i tiden. Majoriteten av medlemmarna i kruthornen är dessutom ämbetsverkare vid V-Dala nation, en kvarleva från en tid när studentorkestrar var mycket hårdare knutna till sina moderorganisationer än idag. Därför är det passande att de får spela en av våra äldsta julsånger:

Räven raskar över isen beskrivs redan av Olof Rudbeck d.ä. i Atlantica 2 (1689), som del av ett julfirande hos vanligt folk:

"Månge Personer komma tilsamman och dantza alla uti en ring, och då begynnes siungas: Hå, hå, Räfwen han låckar på Isen, och iag will dig siunga en skrifware wijsa. Och då wijsar han med åthäfworna i dantzen, huru en Skrifware bär sig åt. Straxt begynner en annan samma ord at siunga, Hå, Hå etc. och säger sig wilia siunga en Spelmans wijsa och med åthäfwor wijsar i dantzen huru en spelman bär sig åt; sedan wijsar den tridie sig kunna wäfwa, den fierde giöra skoor, den femte swarfwa, den siette giöra Runstafwar, och således wijsar hwar och en i Dantzen genom ord, händers, fötters och kropps åthäfwor, alla de konster som någonsin äre upfundne, och slutes så leekens sång med orden: huru liuflig och wijs är konsten och lärdom."

Våra dagars version har alltså stora likheter med 1600-talets! Passande nog var Olof Rudbeck d.ä. även inspektor (den allra första!) för V-Dala nation 1663-1696.

Och nu ska vi prata om tomten igen.




På den uppländska landsbygden någon mil öster om Uppsala ligger den spexiga tätorten Funbo med sina 1633 invånare. Funbo genomkorsas av landsväg 232 och längs den busspendlade jag när jag jobbade i Almunge. Den vackra Funbo kyrka uppfördes omkring år 1200. 1998 bestämde sig Hornboskapen att spela in en skiva med Funbo kyrkokör. Står det i konvolutet alltså. Det är inte säkert att det faktiskt var så.

En del av skivan är faktiskt en julsaga om tomten. Efter att ha fått stå ut med det mesta från de elaka barnen tröttnar han och blir:

Mördartomten blev en HB-klassiker som orkestern ofta uppförde åren efter att den spelats in. En kul detalj är att låten är skriven av David Wiberg från Varanteatern. Varanteatern har inte spelat in låten själva, men kanske den förekom i någon av deras föreställningar. Jag har inte lyckats ta reda på mer.

Men i och med att Mördartomten är del av en julsaga är tomten komplett. Han är en snäll figur som delar ut  julklappar, Men håller man sig inte väl med honom går det illa. Föreningen av S:t Nikolaus och gårdstomten har nått fulländning. Jenny Nyström har gjort tomten röd. S:t Nikolaus har smält ihop med gårdstomten tack vare importerade amerikanska julberättelser i tidningar som Idun och Folket i bild med början på 1920-talet. Dessutom har Disney i allra högsta grad varit delaktiga i skapandet av den svenska tomtebilden. Lite mer om Disney och jul strax.

Här måste nämnas att Attraktionsorkestern har Lusseshow varje år.

Under 2000-talet låg STORK risigt till. Man funderade på att flytta festivalen någon annanstans, och ett av förslagen var...


Örebro
  
Högskolan i Örebro (som blev universitet 1999) har haft inte mindre än två studentorkestrar. På 60-talet fanns Skohornen - namnet är en referens till den framstående skoindustri som fanns i staden i fornstora dar. Skohornen somnade av någon gång vid decenniets slut, men ett litet arv från dem lever faktiskt kvar på ett oväntat ställe i studentorkestervärlden. LiTHe Blås bildades till SOF 1973 och vid sitt första framträdande bar de Skohornens vita rockar!

Det skulle dröja ända till 1995 innan Örebro välsignades med en ny studentorkester. Den här gången hette de Schwamparna (efter vattentornet Svampen i Örebro) och klädde sig i röda overaller med vita ben och vita prickar.


Örebros stolthet!

Att kalla Schwamparna för en bra studentorkester vore århundradets underdrift. Schwamparna var en magiskt bra studentorkester. Varenda spelning bjöd på flera överraskningar. Deras repertoar bestod till stor del av filmmusik, och till de flesta låtar bjöds det trick. Till Star Wars var det ljussabelfight. Das Boot framfördes på u-båtshjälm (ett soptunnelock med svänglock, med en plastslang genom som gjorde u-båtsljud). Ett av mina bästa minnen av Schwamparna är från SORK 2004 då de framförde temat från MacGyver. Ut på golvet kom en kille i jeansskjorta, pilotbrillor och hockeyfrilla. Han började med att bränna av ett par konfettibomber och fortsatte med att sätta ihop lite kartongbitar. Vid ett tillfälle höll han upp ett par skyltar som det stod "Björn" på (oklart varför). Som final tog han fram en rulle packtejp och började vira in delar av publiken i denna. Publiken skrek i extas och fler och fler kastade sig in i tejpflocken. I sanning ett av studentorkesterhistoriens största ögonblick.  

Schwamparna var tyvärr tvungna att lägga ner 2012. De hade då inte varit särskilt aktiva på många år. 


Varför har jag då valt temat från Bumbibjörnarna ur Schwamparnas repertoar? Dels är det en disneyserie och jag är uppvuxen i en tid då julen ännu firades för att det var Kalle Anka på TV. Tecknad film var en bristvara, men i jultid kunde det finnas en del att se. Först en hel timme Kalle Anka på julafton och sen kom jullovsmorgon, där man fick se häftiga tecknade filmer. Första gången Bumbibjörnarna sändes i Sverige var i "Toffelhjältarna går igen" som gick som del av jullovsmorgon 1986. Det kallades då "Gummibjörnarna" (!) och var textat på svenska.

Kan ni gissa vilken låt Schwamparna hade som signaturmelodi? Just det. men vi ska faktiskt låta en annan orkester spela den. Och därför måste vi ta oss till...


Umeå

Snösvänget är en annan grymt bra och rolig studentorkester. De kommer från Umeå och bildades 1990.De är därmed den yngsta nu levande svenska studentorkestern. Norska Dragern (1997) och finska SOSSu (2006) är de enda som är yngre överhuvudtaget.



Nu undrar ni naturligtvis vad det här har med jul att göra. Svaret är att min farfar var den förste i familjen som skaffade video (redan 1983!). Dessutom brukade han spela in Trazan och Banarne. Jag vet än inte idag exakt varför han gjorde det, men förmodligen var dte för att visa barnbarnen. Och under julhelgerna hemma hos Farmor och Farfar satt mycket riktigt alla kusinerna och tittade på video. Därför förknippar jag Zvampen med jul. Dessutom förekom den i Trazan och Banarnes stora julspecialer i början av 80-talet.

Zvampen, med text av Lasse Åberg och musk av Janne Schaffer är förmodligen Electric Banana Bands mest omtyckta låt. Med en blanding av nonsens och miljöprotest slår den an en sträng på både barn och vuxna och är djupt rotad i den svenska folksjälen. Lasse Åberg har dessutom själv framfört tanken på att de som hörde sången som barn nu själva är småbarnsföräldrar. På det viset kommer den fortsätta spridas länge än.
 
Varför är det då Snösvänget som spelar Schwamparnas signaturmelodi? För att jag fick en anledning att trycka in ytterligare en orkester på den här listan förstås!

Snösvänget har ytterligare en möjlig Lasse Åberg-koppling. Det har sagts att deras orangea rockar och gröna byxor är inspirerade av skidinstruktörerna i Sällskapsresan 2. Men att orange och grönt är Umeå studentkårs färger kan ju också ha med saken att göra.

Innan Snösvänget fanns det en annan studentorkester som hette Renhornen i Umeå. De bildades vid dåvarande tandläkarhögskolan 1961. De slutade vara en studentorkester i början av 80-talet eftersom ingen någonsin slutade i orkestern. Renhornen finns fortfarande och sätter upp en ambitiös show varje år.

En liten sväng till får det bli, och då åker vi till...


Halmstad 
 
SOS - studentorkestern salmonikerna - bildades 1992 och finns dessvärre inte kvar idag. SOS satte stort värde på studentorkrstervärldens gemensamma traditioner. Bland annat så brukade man ange sitt eget rekord på tigern i festivaltidningarna. Så de har sin givna plats i den här artikeln.


Djungelboken = Kalle Anka på julafton. Kopplingen är ju självklar. Dessutom kan man ju ta sig en titt på förra årets julspecial, som hade ett liknande tema.

Djungelboken från 1967 var den sista film som Walt Disney själv var med om att producera. Succén berodde inte minst på den tradjazzpräglade musiken skriven av bröderna Richard M och Robert M Sherman. Och tradjazz är ju en av studentorkestermuskens mest utmärkande drag.

Uråldriga studentmusiker kan ha hört talas om Laxblecket - en rolig blåsorkester som ofta nämndes på orkesterhemsidor förr i tiden. Men de var aldrig en studentorkester trots den spexiga framtoningen. Ursprungligen bildades de av före detta militärmusiker från I16 i och hade som extraknäck att spela på strandhotellen i Tylösand. Förmodligen var det någon som hittade en Laxblecketskiva under studentmusikens glada 90-tal och tog för givet att det var en studentorkester. 
 
Fram och tillbaka över Sverige, samt genom tiden och kulturen från forntida riter till Kalle Anka på julafton via franska militärmarscher, hawaiimusik, Lasse Åberg och banjogalningar. Studentorkesterkulturen glider smidigt in i det svenska julfirandet. Till sist ska vi bara träna inför nyårsnatten och ta oss en liten banjohit till, med B1 och B2 i en glängig nyårshälsning:




Från oss alla till oss alla, en riktigt god studentorkesterjul!




Den här artikeln blev möjlig tack vare bidrag från Tommy Karlsson och Erik Svensson, världens två förnämsta samlare av studentorkesterskivor. Det är ännu inte avgjort vem av dem som har flest.

Tack även till Ann Bäckman och Thomas "Wasa" Person för uppgifter om linköpingshistorien!





Källor:
Edefelt, Amanda. 2012. Slutspelat för Schwamparna. I Lösnummer nr 4 2012.

Eriksson, Gustav. 2010. Stora lusse går i graven . Lundagård 12 december 2010.

Funbo på Wikipedia

Funbo kyrka på Wikipedia 

Funbo socken på Wikipedia

Hedenstierna-Jonsson, Christina. 2009. Staffan var en stalledräng.

Hermans historia - Santa Lucia. 1999. 

Jag såg mamma kyssa tomten på Wikipedia

Jenny Nyström på Wikipedia

Lyngå, Lennart. 2017. Clock around the Rock. I Academimusiccorpset Bleckhornen 60 år. Red Hans Pedersen Dambo. Books on Demand. Stockholm.

Räven raskar över isen på Wikipedia

Snedtänkt om tomten. 21 december 2017.

Staffan Stalledräng på Wikipedia

Staffansvisor i Nordisk Familjebok (1917 års upplaga)

Staffansskede i Nordisk Familjebok (1917 års upplaga)

Svenstam, Åke. Bleckhornen 1956-66 I Academimusiccorpset Bleckhornen 60 år. Red Hans Pedersen Dambo. Books on Demand. Stockholm.

Palm, Anders & Stenström, Johan. 1999. Barnens svenska sångbok. Albert Bonniers Förlag.

Tomte på Wikipedia
 
Två små röda luvorSvensk MedieDataBas

torsdag 25 januari 2018

Välkommen till studentorkestervärlden!

Så du har börjat spela i en studentorkester eller dansa i studentbalett? Grattis! Då är du en del av en mycket gammal, mycket stor och typiskt svensk studenttradition.  
 
This article is also available in English.


Helt normal situation. Inget att oroa sig för.

Du har redan hört musiken, sett baletten och kanske skaffat dig en uniform. Du kan också ha kommit i kontakt med medaljer, märken, skivor, kackjam, sångböcker, konstig jargong, märkliga interntraditioner och excentriska människor. Men mycket mer väntar dig. Man kan utforska den här världen i många år utan att se allt. Det går inte att redogöra för allt här, men vi ska ta de viktigaste dragen.

Studentorkestervärldens historia finns sammanfattad på annan plats på den här bloggen, men nu handlar det om att förklara vad den handlar om. Det är inte helt lätt. En amatör skulle ha kollat upp studentorkester på wikipedia, men nu råkar vi vara akademiker. Då gäller riktiga böcker av papper (ju gulare desto bättre). Så vi tittar i Nationalencyklopedin:

Studentorkester, musikkår eller storband bestående av aktiva eller f.d. högskolestudenter, med en repertoar som domineras av humoristiska arrangemang av välkända musikstycken, framförda med otyglad spelglädje. Karakteristiska är de färggranna, medaljbehängda uniformerna och den väldrillade baletten som kan bestå av både flickor och pojkar. Som den första studentorkestern räknas Hornboskapen i Uppsala, bildad på 1840-talet; flertalet tillkom dock på 1950 och 60- talen. Rikstäckande studentorkesterfestivaler arrangeras årligen (Linköping och Uppsala alternerar) av Riks-SMASK (Sveriges Musicerande Akademikers Samarbetande Kårorkestrar och Baletter*).

Nationalencyklopedin Band 17


Den här texten skrevs 1988 av Katarina Bäcklund Stålenheim, som var STORK-general det året. Nationalencyklopedins redaktion bad henne att skriva inlägget om studentorkester. Då kan man ju fråga sig varför ett sådant förnämligt verk ville ha en text om studentorkestrar. Svaret är att på 80-talet ingick fortfarande kunskaper om studentikos subkultur i allmänbildningen på ett sätt som är svårt att föreställa sig nuförtiden. Saker studenter gjorde räknades som en del av svenskt kulturliv, något som har sina rötter i det tidiga 1800-talet. På 80-talet ansågs till exempel studentorkestermusik vara lämplig underhållning på nobelfesten!

Att beskriva studentorkesterfenomenet i ett kort stycke är mycket svårt, men Bäcklund Stålenheim lyckas rätt bra. Låt oss använda hennes text för att utforska studentorkestervärlden utifrån.

Eftersom studentmusik är en salig blandning av musik från alla tider och stilar som framförs på roliga sätt uppskattar studentmusiker också sammanhang där musik från alla tider och stilar blandas och framförs på roliga sätt. Därför lyssnar många av oss på melodikrysset varje lördag. Om du inte redan vet vem mannen i mitten är kommer du snart veta det.

Musiken

Alla orkestrar med studenter är inte studentorkestrar och alla studentorkestrar består inte enbart av studenter. Det är lätt hänt att man stannar kvar i sin orkester efter avslutade studier för att det helt enkelt är så roligt.

Musikkår eller storband? I ett större perspektiv är Studentorkesterfenomenet en del av den svenska blåsmusiktraditionen som kom igång redan på mitten av 1800-talet. När studentorkestervärlden föddes på allvar på 1950-talet hade blåsmusiken fortfarande en mycket stark ställning i Sverige. Det var populärt att spela i musikkår. Dessutom hade kommunala musikskolan börjat komma igång. Tradjazz var populärmusik framförallt bland gymnasister och studenter och därför var det vanligt att dessa spelade blåsinstrument. Därför föddes många studentorkestrar mellan 1950-1965. Den perioden är känd som den första studentorkestervågen. Många av dessa bildades i Göteborg och Stockholm som då var relativt nya universitetstäder och man var där angelägen om att skapa egna studentikosa traditioner istället för att bara kopiera Uppsala och Lund. Idén med studentorkester spreds över landet framförallt via lundakarnevalen och quarnevalen, dit många studenter från alla lärosäten åkte.


Banjon är studentorkesterns själ. Den kom in i studentorkestervärlden från tradjazzrörelsen på 50-talet. Banjo utgör en egen subkultur inom studentorkestervärlden, med egna traditioner och konstellationer.

Från början bestod musiken av allt som var billigt eller gratis. Detta inkluderade marscher (ständigt på rea hos musikförlag), tradjazz (50-talets populärmusik, som många kunde spela) och 30/40-talschlager (reades ut på musikförlag under tidigt 60-tal eftersom den ansågs osäljbar). Med tiden kom även klassiska parodier in i bilden, eftersom det studentikosa gillar att travestera klassisk kultur. Senare tillkom även samtida populärmusik. Det mesta spelas parodierat. Den gamla schlagern spelas till exempel som tradjazz. Mycket bygger på igenkänning.

Från mitten av 60-talet och under 70-talet rådde vänstervåg och studentrevolt, vilkas företrädare såg allt studentikost som borgerligt och förkastligt. Vid slutet av 70-talet slog pendeln över åt andra hållet och 80-talet såg en enorm studentikos renässans som varade en bra bit in på 90-talet. Tiden 1978-1995 kallas den andra studentorkestervågen.


Ett sätt att framföra musik på ett humoristiskt sätt ät att göra så kallade trick (ofta även kallade gyckel eller plujer) till låtarna. Du vågar aldrig!

På 70-talet gjorde storbandsjazzen stor comeback och de studentorkestrar som bildades då blev ofta renodlade storband med en repertoar med bara storbandsstandards. Det gjordes inget speciellt med låtarna och det lät ofta ganska dåligt och tråkigt. De traditionella studentorkestrarna ville inte släppa in storbanden i kulturen, men blev tvungna genom en kompromiss. Man kokade nämligen ner argumenten till "en riktig studentorkester använder inte elbas". Samtidigt var det svårt att hitta tubaister, så många traditionalister använde elbas av praktiska skäl. På så sätt öppnades dörren för storbanden, med de musikaliska och kulturella skillnaderna lever kvar än i dag. Därför finns det en ganska distinkt uppdelning mellan traditionell (riktig) studentorkester och storband.

Det finns även studentorkestrar i andra länder. I Norge och Finland finns en uppsjö av studentorkestrar, ofta bildade  på samma sätt och vid samma tid som de svenska. Vidare finns det två i Tyskland och en i Estland. Studentorkesterkulturen har dock alltid varit störst och starkast i Sverige.

Det är svårt att göra någon komplett lista med studentorkestrar. Ska man ta med de utdöda? Ska man lista balett tillsammans med sin orkester eller för sig? Vill man ha en någorlunda komplett lista får man titta här.


Färggranna medaljbehängda uniformer

Uniformerna tillkom redan 1954. De första uniformerna var dolma och frack, och många gamla orkestrar använder dessa än idag.

Dolma är en midjekort jacka med guldträns. Den utgjorde ofta scenklädsel för 1800-talets promenadorkestrar* och restaurangmusiker, som ofta var blåsorkestrar. De bestod ofta av militärmusiker som behövde försörjning under sommaren. Dessutom spelade de marschmusik som var populärmusik under andra halvan av 1800-talet. Dolman var inte deras vanliga uniform, men den såg bra ut på scen. Det studentikosa har alltid blickat tillbaka mot 1800-talet, och i det temat passar dolman bra.

Frack är traditionellt den akademiska högtidsdräkten. Vid 1900-talets början var det mycket vanligt att det var studentföreningars officiella klädsel - både på skämt och allvar. Därför tog många tidiga studentorkestrar också frack som uniform. Det studentikosa har som sagt alltid blickat tillbaka mot 1800-talet, och då passar även fracken.

*Uttrycket promenadorkester kommer från att 1800-talets blåsorkestrar ofta spelade i parker, och publiken promenerade runt dem.  

Blåshjuden var först med uniform, eftersom de invigde sin dolma 6 november 1954. Allianceorchestret hade premiär i frack 20 november samma år! Båda kommer från Göteborg och grundades 1952 respektive 1948. Andra tidiga orkestrar tog efter modet. (Jag har tidigare skrivit att Alliancen var först, men nya rön visar att det var Blåshjuden)

Det dröjde inte länge förrän nybildade studentorkestrar tog sig billigare och enklare uniformer, men traditionen är ändå tydligt förankrad i studentikositet och en vink åt militärmusiken.

Bär din uniform med stolthet. Den är den starkaste symbolen du har. Den förenar dig inte bara med din egen orkester, utan med alla andra studentmusiker i hela norden, samt med alla tidigare och kommande studentmusiker. Du kommer sannolikt att behålla den hela ditt liv. Uniformen ska du ha på alla spelningar och fester med din egen orkester, men också på andras. Alla studentorkestrar blir glada när deras kollegor tar på sig uniformen när de lyssnar. Att gå på en annan orkesters konsert utan uniform är mycket dålig smak* och har åtminstone förr i tiden använts för att visa att man ser ner på de som spelar. Det har faktiskt hänt.

*Detta gäller större, organiserade konserter dit man köper biljett. Om du ser en annan orkester spela ute på stan är det okej att vara civilklädd. Ett fåtal orkestrar använder än idag en gammal sed om att lämna in uniformen när man slutar. Det handlar om att det förr i tiden kunde vara svårt att få tag på frackar eller tjusigare militäruniformer. Även för den som lämnat in uniformen är det okej att vara civilklädd på konsert. Hoodie eller t-shirt från din orkester räknas inte som uniform!


När teknologoverallen uppstod vid KTH på 1970-talet* följde snart även traditionen att byta tygmärken. Studentorkestrarnas märkestradition har med största sannolikhet spritt sig från Linköping, som tog efter overallbärandet mycket tidigt.

Nästan alla studentorkestrar och baletter har minst ett eget tygmärke - byt till dig allihop! Ett hett tips är att börja med ACO från Stuttgart. De gör nya märken varje år.

*Nej, studentoverallen kommer inte från Kruthornen, om du nu har hört det.


Ju fler medaljer man har, desto roligare har man.

Studenter har älskat medaljer mycket länge. Så länge att ursprunget är mer eller mindre omöjligt att spåra. En trovärdig förklaring är att de uppstod som en parodi på de statsordnar som instiftades av Gustaf III. Skämtmedaljer finns belagda redan 1834 när självaste kung Karl XIV Johan lät dela ut medaljer till studentbeväringarna i Uppsala. Landshövdingen, som lämnade ut medaljen hälsade att "Hans Majestät Konungen har befalt mig att till minne af hans vistelse i Upsala och som ett bevis på hans tacksamhet för den kärlek och vördnad I nu visat honom, mina herrar, öfverlemna hvar och en af Eder en medalj med hans bröstbild". Döm om de stolta beväringarnas förvåning när de sneglade på sina medaljer och fick se ett par oxar!

Mycket tyder på att studentorkestrarnas bruk att dela ut medaljer för festivaler och andra större spelningar stammar från Lundekarnevalen, där man började med karnevalsmedaljer senast under 50-talet.

Bäst medaljchans har du på SOF, STORK, Lundakarnevalen, BRUNK, QORK, G-SOF samt på orkestrars och baletters jubiléer. Mer om detta senare.

I samband med uniformerna kan det passa bra att nämna något om studentorkestrars namn. De kan sorteras in i två kategorier:

1) Fyndiga ordlekar med anspelning både på musikalisk terminologi och orkesterns hemort eller organisationstillhörighet, till exempel Kruthornen”, “Kårsdraget”, “Isterbandet”,   “Snösvänget”, “Blåslaget”, “Tupplurarnaoch   “Hornboskapen”. 

Snösvänget från studentkåren vid Umeå universitet. Det snöar mycket i Umeå. "Snösvängen" är ett ord för snöröjningsbranschen. Därför har de vägverkettema. "Svänget" kommer från musiken. Orange och grönt råkar också vara Umeå Studentkårs färger. Klart som korvspad. Inte? Ge det lite tid. 

2) Komplexa och långsökta referenser till orkesterns organisationmstillhörighet eller ursprung, som till exempel “Alte Kamereren”, “Mercblecket”, “Osquar   Mutter”, “Allianceorchestret”, “LiTHe Blås” och   “Wijkmanska Blecket”.
 

Den väldrillade baletten

Som du har förstått vid det här laget har ju detta inget med klassisk balett att göra. En studentbalett är en danstrupp som uppträder med studentorkester. Det heter balett för att balett helt enkelt är det gamla ordet för alla typer av scendans, ett språkbruk som levde kvar långt in på 1900-talet. Den typ av balett studentbaletter sysslar med har framförallt sina artistiska rötter i 1800-talets revyer.  

Den första baletten som dansade till studentorkester - Paletten - bildades 1958. Fenomenet är dock äldre. Föga detaljerade källor nämner balett så tidigt som på 1920-talet. Dansen utfördes då av kvinnliga recentiorer*, som fått detta som uppdrag. På 1920-talet uppstod även en tradition av att luciagasquen anordnades av de kvinnliga studenterna. De stod för allt, inklusive underhållning, som ofta bestod av någon humoristisk dansföreställning, som då kallades balett. På 1930-talet blev det populärt med studentrevyer, där dansnummer med balett var ett självklart inslag.

*Recentior, eller recce, är det uppsaliensiska namnet för en ny student. Vad heter det på ditt lärosäte? Lämna en kommentar!



Baletten har ofta olika kläder för varje dansnummer, men ibland använder de uniformen. 

Studentrevyerna återuppstod på 1950-talet. Baletterna i dem dansade ofta can-can. Men det finns många andra exempel på can-can i studentsammanhang. Under en blöt efterfest till Qarnevalen 1953 ska de kvinnliga studenterna ha dansat can-can på borden. I Uppsala nämns nationsbaletter som dansade can-can under 50-talet. Detta var ibland också recentiorsuppdrag. Av allt att döma fanns det en uppfattning om att kvinnliga studenter skulle dansa can-can under 50-talet. Detta kan mycket väl anknyta till det studentikosa intresset för 1800-talet.  

Av allt att döma är det ur den föreställningen studentbaletten har uppstått, men de tidigaste baletternas ursprung är mycket olika och det finns inget som tyder på att de inspirerat varandra. Eller ens haft någon kontakt. 

Den äldsta baletten i vår subkultur är Paletten, som bildades 1958, uppstod på initiativ av Brita Naess. Hennes man, Olle Naess, spelade trombon i Promenadorquestern. På våren 1958 hade de köpt in Offenbachs Infernalisk Galopp, och Olle satt och övade på den i vardagsrummet. Brita började spontandansa till den och undrade om man inte kunde uppträda med någon dans till denna. Olle tyckte det var en bra idé och Britta samlade ihop de andra PQ-fruarna. De tog några lektioner i can-can av en koreograf och sydde volangkjolar. Dansdebuten genomfördes i karnevalståget på Lundakarnevalen det året. Paletten var från början en slags fru- och flickvänsförening* till orkestern, som då bara tog manliga medlemmar. 

*Tidiga studentorkestrar hade en tydlig karaktär av herrsällskap. Parallella fru- och flickvänsföreningar har det funnits många. Mer om dem någon annan gång.

Den andra baletten uppstod på hösten samma år. Kårsdraget bildades till Studentkåren vid Stockholm Högskolas 75-årsjubiléeum. Grundarna tog kontakt med koreografen Sonja Sundberg som bildade en balett av sina bästa dansare. Det fanns bara sex uniformer så fler kunde de inte vara. Uniformerna var napoleoninspirerade och därför tog de sig namnet Napoleonetterna. De hade bara två koreografier: de marscherade med orkestern och dels hade de en parodi på en doktorspromovering. Napoleonetterna fortsatte att dansa med Kårsdraget fram till 1967. Samarbetet tog slut framförallt för att Sonja Sundberg ville satsa på mer seriösa sammanhang.

Den tredje äldsta baletten tog sitt namn efter sitt lärosäte: Chalmersbaletten. Dåvarande sexmästaren fick idén om att Emilia skulle få roa Emil* med can-can på den kommande maskeraden på kåren 1963. Ett antal frivilliga ställde upp, tränade dans och sydde klänningar. Av praktiska skäl stod Allianceorchestret för musiken. Succén var given och Chalmersbaletten fortsatte under mer organiserade former. Samarbetet med Allianceorchestret har stått sig genom åren, men balett och orkester är än idag olika föreningar. Baletten har många gånger uppträtt själva, utan orkestern.

 *Kvinnliga chalmerister kallas Emilia, de manliga Emil. Motsvarande namn finns bland teknologer även på andra lärosäten. Vad heter det på ditt? Lämna en kommentar!

En liknande utveckling följde vid Göteborgs universitet. Festkommittén till valborgsbalen 1965 kom i all hast på att man behövde dansflickor som underhållning. Det fanns inga. Man begav sig till Valhallabadet och lyckades skrapa ihop sju frivilliga från gympan som bedrevs där. De fick ihop en sugande sydamerikansk dans i korta taftkjolar med volanger. Kårens orkester Tongångarne stod för musiken. Baletten hade inget namn men eftersom kommittén tjatade om ett sådant tog de namnet efter låten de dansade till. Och så var Patriciabaletten född. Patriciabaletten är ännu mer noga än Chalmersbaletten med att de är en fristående organisation och har ofta egna uppträdanden. 




Baletten har ofta en uniform som skiljer sig från orkesterns, med med ett tema som visar samhörigheten. Blåsyran har blå rock och gula byxor, LiTHe Blås har gul rock och blåa byxor. Det är dock ingen universell regel. Balettens uniform kan vara likadan som orkesterns - eller helt olik. 

De här fyra tidiga baletterna utgjorde sannolikt inspirationskälla för senare baletter. I början var könsuppdelningen stark: kvinnliga studenter i baletten, manliga i orkestern. Det finns fortfarande baletter som tar endast kvinnliga medlemmar, medan den sista orkestern släppte kvinnoförbudet 2004. Men könskodningen handlar inte bara om utestängning. Under 60-talet bildades baletter ofta med det uttalade syftet att få in fler tjejer i föreningslivet.

Det finns också utpräglade herrbaletter. Dessa bygger ofta på humor med män i tyllkjol eller trikåer, men de dansar inte nödvändigtvis dåligt för det.

Runt 1970 hade man börjat släppa på könsuppdelningen. Paletten var en av de första, om inte den allra första baletten som tog in manliga medlemmar.

Balettbildandet fick en rejäl skjuts under 70-talet. Det var nämligen då studentorkesterfestivalerna kom igång, och alla ville vara med på partyt. Hur kom man med om man inte kunde spela? Man dansade i baletten såklart! Hade orkestern vid ens lärosäte ingen balett fick man helt enkelt bilda en. Detta, tillsammans med ett stort uppsving för dansintresset under 80-talet, utlöste balettvågen som varade ända till början av 90-talet.

Hornboskapen



Hornboskapen från Södermanland-Nerikes (Snerikes) nation i Uppsala brukar räknas som världens äldsta studentorkester med anor från 1843. Sanningen bakom anorna är att Snerikes nation köpte två munstycken till valthorn höstterminen 1843. Dock talar beskrivningar av studentlivet på 1840-talet om att "Sörmlänningarna voro tilltagna, raska och musikaliska: de hade ett helt kapell av 'mässingsvirtuoser'", och Snerikes musikkassa från tiden bokför inköp och reparation av mässingsinstrument. Förmodligen hängde mässingsinriktningen ihop med att Snerikes nation ofta uppträdde med Bellmantema i de karnevalståg som anordnades i Uppsala på 1840-talet. Man spelade upp scener ur "Bacchi ordenskapitel" och "Fredmans epistlar", vilket var mycket vanligt bland studenter på 1800-talet.. I dem spelas det en väldig massa valthorn. Flera nationers ekipage hade musikinslag, men Snerikes blåsorkester tycks ha blivit något mer återkommande. Källorna är få så det är omöjligt att säga om det är någon obruten tradition. I karnevalsprogrammet 1895 kallas orkestern för första gången "Tysk Hornboskap". Orkesterverksamheten vid Snerikes nation stabiliserades 1905, när musikfanjunkare Albert Gille anställdes som musikanförare. Fram till 1950-talets början repade och uppträdde Hornboskapen i stort sett bara i samband med sista april.

Det måste även sägas att det fanns ett antal studentikosa blåsorkestrar i Uppsala framförallt under 1800-talets senare hälft. Glasblåsarna räknar ibland sitt ursprung från Smålands nationskapell (ca. 1869 - ca. 1885). Vissa källor tyder på att det kan ha funnits liknande i Lund. 


Studentorkesterfestivalen




Studentorkesterfestivalen heter SOF när den går i Linköping udda år och STORK när den går i Uppsala jämna år. Studentorkesterfestivalen är årets höjdpunkt. Den första gick av stapeln i Linköping 1973. SOF var en av de faktorer som återuppväckte intresset för set studentikosa under 70-talet. Den första STORK ägde rum i Uppsala 1977. Under 80-talet blev festivalen gigantisk och växte sig till Nordens största studentevenemang.



På varje festival finns ett antal souvenirprylar till salu. De viktigaste (som alla köper) är medalj, tygmärke och t-shirt, men det kan också finnas saker som pins, kapsylöppnare och solhattar.

Studentorkesterfestivalen är det stora forumet där studentorkestrar möts. Alla studentorkestrar i Sverige samt några från Finland, Tyskland och eventuellt Norge samlas och spelar under tre eller fyra dagar. Här är studentorkesterkulturen som mest levande. Alla släpper lös fullständigt och vad som helst kan hända. Bli inte förvånad om du helt plötsligt utsätts för högläsning av ryska porrsagor, träffar folk som vill sälja en hemmagjord nakenkalender eller blir intvingad i en husvagn för att dricka blaskigt kaffe och halsa punsch i sällskap med överåriga studentmusiker som drar sina mest obskyra historier.

På studentorkesterfestivalen skaffar du minnen och vänner för livet. Inget går dessutom upp mot att uppleva sin första festival, där man verkligen får känsla för hur stor den här världen är. Många fortsätter att besöka festivalen även efter avslutade studier och sedan man lämnat orkestern.


Har du gått på tio studentorkesterfestivaler i rad får du en så här fin medalj att skryta med. Eller rättare sagt två: en försilvrad att ha på uniformen och en i gediget silver att ha till högtidsdräkt. Båda ser likadana ut.

Studentorkesterfestivalen drabbades av en del problem under 00-talet. 2004 blev det till exempel ingen STORK. Istället planerades SORK, StudentORkesterKryssning, på en finlandsfärja. När det inte gick ihop hade man istället SORK i Linköpings kårhus, Kårallen. Festivalen blev liten men mycket intim. Doften av svett och lasagne låg tät i luften.

Varje festival anordnas av en festivalkommitté (SOF-kommittén respektive STORK-kommittén). Att sitta i kommittén och anordna festivalen är bland det roligaste och häftigaste man kan göra. Ta den chansen under din studietid! Eller efter, det går lika bra.


Är du riktigt inbiten och besöker 25 festivaler får du en ännu finare medalj. Även denna delas ut i två exemplar. 


Riks-SMASK
Under dubbelputten! Figuren på festivalprylarna heter Tutputte och har varit maskot för studentorkesterfestivalen sedan 1975. Sedan blev han även Riks-SMASKs maskot. Egentligen är de ju två. Uppsalaputten har studentmössa medan Linköpingsputten är barhuvad. 

 

Studentorkesterfestivalen kom till tack vare Riks-SMASK - Riksförbundet Sveriges Musicerande Akademikers Samarbetande Kårorkestrar och Baletter. Redan 1964 slog sig Stockholms studentorkestrar ihop till SMASK - Stockholms Musicerande Akademikers Samarbetande Kårorkestrar, för att kunna hävda sin intressen mot ledningen för Quarnevalen. Snart följde Uppsala, Lund och Göteborg efter och grundade motsvarande paraplyorganisationer i sina städer. Som en rent logisk följd föddes tanken på att bilda en riksorganisation. 1972 gjorde man slag i saken och på ett konferenshotell i Södertälje drog man upp riktlinjerna för organisationen. Dessutom fastslogs följande:

Riks-SMASK skall stå som ansvarig för följande definition på studentmusik: "En humoristisk respektlös form av musikutövning, oftast framförd i akademiska sammanhang, där den fulla spelglädjen och inte nödvändigtvis den musikaliska ekvilibristiken kommer i första hand", och i största möjliga mån sprida det glada budskap som ligger lätt fördolt bakom dessa svåra ord.

Riks-SMASKs stadgar §2

[Uppdatering 2021-09-14: Senare forskning har visat att det var Lundakarnevalen man måste hävda sig mot. Andra städers lokalorganisationer dessutom bildades efter att Riks-SMASK grundats, inte före.]

Ett av Riks-SMASKs största mål var att få till en egen studentorkesterfestival, i stil med Lundakarnevalen och Qarnevalen men bara med studentorkestrar. Man ville ha denna på en punkt som låg mittemellan allas lärosäten och mätte med linjal på en karta. Man kom fram till att Gränna var mest centralt. Där fanns dock ingen studentorganisation som kunde hjälpa till med arrangemanget. Därför fick man till ett samarbete med Linköpings Tekniska Högskola, som då var filial till Stockholms universitet. Teknologkåren - LinTek - var positivt inställda eftersom de ville skapa egna studenttraditioner. Den första SOF gick i maj 1973 och succén var ett faktum.


Den som har en sån här har varit exceptionellt duktig. Då har man nämligen suttit i styrelsen för Riks-SMASK.

Riks-SMASK-styrelsen har åtta poster. Ordföranden, kassören, internetsekreteraren och fem Generalsekreterare (brukar förkortas GS). Det finns en generalsekreterare för varje Riks-SMASK-region. Tre av dessa har dessutom varsin egen paraplyorganisation för studentorkestrar. Dessa regioner och organisationer är:

Stockholm. Här finns SMASK - Stockholms Musicerande Akademikers Samarbetande Kårorkestrar. Bildades 1964 för att kunna hävda orkestrarnas intressen mot karnevalsledningarna. SMASK utser varje år årets SMASKigaste person och anordnar QORK (se nedan).

Göteborg. Här finns GASK - Göteborgs Musicerande Akademikers Samarbetande Kårorkestrar. Anordnar GSOF (se nedan).

Uppsala. Här finns OK. OK - OrkesterKonventet. OK bildades 1987 som ersättning för UMASK (Uppsalas Musicerande Akademikers Samarbetande Kårorkestrar) eftersom detta inte funkade särskilt bra. OK är ett underkonvent till Kuratorskonventet som är paraplyorganistaionen för studentnationerna. På detta sätt kan man få visst stöd från dem och universitetet. OK anordnar BRUNK (se nedan).

Region Södra Sverige. Hette från början LuMASK (Lunds Musicerande Akademikers Samarbetande Kårorkestrar), sedan region Lund, men då det uppstod fler studentorkestrar på lärosäten i södra Sverige vidgades denna till att representera även dem.

Region Övriga Sverige. Hette från början region Linköping. Arrangerade förr i tiden RÖV-SOF, som var samma sak som BRUNK fast värdorten skiftade från år till år.


Riks-SMASKs styrelse 2017/2018. Varje region väljer sin egen generalsekreterare, medan ordförande, kassör och internetsekreterare väljs på kongressen som hålls i samband med varje SOF och STORK. 

Av egen erfarenhet kan jag intyga att sitta i Riks-SMASKs styrelse är jätteroligt! Det är relativt lite jobb och man får se mycket av Studentsverige. Dessutom läggs mötena oftast i samband med konserter och jubiléer som då får gå på gratis. Behöver du fler skäl för att kandidera? Vad sägs om att man får gå på de grandiosa 10-årsmiddagar som anordnas av Riks-SMASK under festivalerna? Att man för ha ett flashigt insignium runt halsen? Att man får en miniversion av insigniet som medalj när man avgår? Att man får kompisar från alla lärosäten i landet?

Riks-SMASK högsta beslutande organ är kongressen som hålls i samband med varje festival. Varje medlem får skicka två representanter och har två röster - en för orkestern och en för baletten.

Även de norska studentorkestrarna har en riksorganisation. NASH - Norsk Academisk Schlaag et Hoornunion - anordnar festivalen SMASH (Societé Musicale Academique de Schlag et Horninte mindre än en gång varje termin. SMASH är mindre än SOF och STORK vandrar mellan olika norska studentstäder. Den första SMASH anordnades 1965. NASH bildades 2015 för att underlätta organisationen och kontakten mellan orkestrarna.

De svensktalande finska studentorkestrarna har status som ständigt adjungerade i Riks-SMASK. De brukar inte vara där. Utöver det finns ingen finsk organisation för studentorkestrar. Däremot har alla finska studentorkestrar oavsett språk en egen festival, Puhallus, som går av stapeln i olika finska studentstäder vartannat år.


Ut och se dig om i studentorkestervärlden! Buss är bästa sättet.

Många studentorkestrar har någon typ av show varje år. Samla ihop ett gäng och åk på så många du kan - det är det roligaste du kan göra. Inbjudan brukar gå ut via din orkesterchef i god tid innan. Det finns också ett gäng andra tillfällen att se andra orkestrar:

BRUNK - Är en förkortning av "Brunkation", som är ett uppsaliensiskt ord för en fest där studentorkestrarna i Uppsala samlas och spelar för varandra. Ofta kommer det orkestrar från Stockholm också. Den första BRUNK ägde rum på V-Dala nation 1960.

QORK - Ql Och Roligt på Kåren. Samma sak som BRUNK fast i Stockholm. Den första gick troligen av stapeln 1986.

G-SOF - samma sak som Brunk fast i Göteborg. Förkortningen står för Göteborgs StudentOrkesterFestival.

Lundakarnevalen - gigantisk festlighet som organiseras av studenterna i Lund. Går av stapeln vart fjärde år. Många studentorkestrar åker dit och spelar. Förebilden för SOF och STORK. Den första Lundakarnevalen anses ha inträffat 1849. Nästa blir 2018.

Quarnevalen - Studentfestlighet som anordnas i Stockholm vart tredje år. En av kulturverksamheterna på Tekniska Högskolans Studentkår. Nästa blir 2020.


De flesta studentorkestrar har någon typ av mysigt tillhåll. Om du hälsar på dem kan du bli inbjuden till detta. Ibland har de till och med städat det senaste året.

Det finns dessutom otaliga andra saker som förenar studentorkestervärlden. Här är några av de största och viktigaste:

Tiger Rag - studentorkestervärldens nationalsång. Rivig jazzklassiker från 1917. Enligt seden ska den blåsa in SOF och STORK, av ALLA deltagare tillsammans. Lär dig den utantill!

Can-can - Lite av baletternas motsvarighet till Tiger Rag.

Inga blommor växer på en sjömans grav - banjoisternas nationalsång. Förkortas ofta i dagligt tal som "Inga blommor" eller "Sjömansgraven". Låten har lärts ut från banjoist till banjoist sedan 1994.


För länge sedan fanns en organisation som hette BanjoMusikens Dags Vänner. BMDV bestod av banjoister från samtliga studentorkestrar och hade en egen styrelse. Vid sekelskiftet fanns deras harmisarkiv fortfarande på nätet. BMDV finns tyvärr inte kvar idag, men det händer fortfarande att banjomusikens dag firas i Stockholm.

Jam - studentmusiker älskar att jamma på gamla tradjazzlåtar. Det är ett sätt att bygga gemenskap mellan orkestrarna och hålla samman vår subkultur. Alla får vara med, det är bara att packa upp instrumentet. Vill man ha lite hjälp på traven har SMASK givit ut en fantastisk jambok med 150 klassiska jamlåtar. Sedvänjan med jam härstammar från den sk tradjazz-revivalrörelsen på 1950-talet, som till mycket stor del är studentorkestervärldens ursprung.


SMASK har gett ut en förnämlig jambok, sprängfylld med jamlåtar. Kontakta Promenadorquestern om du vill köpa den.

Mycket ofta uppstår fenomenet kackjam. Kackjam kan det bli om instrumentalisterna aldrig spelat instrumentet förr eller om instrumentet är nyligen uppfunnet. Kackjam kan gå i lika många tonarter som det finns deltagare.

Marmeladorkestern -  En jamklubb som anordnas av Wijkmanska Blecket på sommaren. Alla får vara med och det finns inga krav på erfarenhet. Finns på Uplands nation.

Sommarorkestern - Arrangeras i Stockholm av SMASK. Spelar fullständiga arr till skillnad från Marmeladorkestern.

Vill man ha en någorlunda detaljerad uppslagsbok över Studentorkestervärlden får man gå till Smaskipedia. Observera att man måste skapa konto och logga in med detta.


Till sist:

Vad roligt att du börjat att spela eller dansa med oss! Det är tack vare alla nya som vi äldre studentmusiker fortfarande kan ha så kul. Tack vare dig får vi uppleva allt om och om igen. Och ditt studentorkesteräventyr har bara börjat...

Visst är det kul med festivaler, brunkationer och jubiléer. Men det är på vanliga sketspelningar som till exempel den här, med liten sättning på ett flak i stekande sol, som du verkligen bondar med din orkester. Det är här ni visar vad ni går för. Ta vara på de tillfällena.



Källor:


Angenete, Johan; Olsson, Mia; Rystedt, Niklas; Svensson, Katarina; Red. 1998. Balliografi - Chalmersbaletten 35 - Allianceorchestret 50. ISBN 91-630-6663-7

Asplund, Johan. 1997. Kårsdragets Historia. En översikt av Stockholms Universitets Studentorkester, Blåscorpset Kårsdraget, ur ett historiskt perspektiv. B- uppsats. Historiska institutionen, Stockholms Universitet.
http://www.karsdraget.se/home/mer_om

Guezennec, Synnöve. 1996. Studentorkestermusik - mer än bara noter. C-uppsats, Institutionen för musikvetenskap, Uppsala Universitet.
http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:527764/FULLTEXT02.pdf

Nordberg, Olle, Red. 1993. Skapelsens krona  - Hornboskapen 1843-1993. Uppsala.

Riks-SMASK

SMASH

Wedel, Kristian. 1999. Nästan som en riktig orkester - historien om Tongångarne och Patriciabaletten. ISBN 91 630 6640 8

Åkvist, Anders, red. 2002. KHMMC Blåshjuden af Götheborg 1952 - 2002.