Det svenska julfirandet är ett fantastiskt hopkok av lite fornnordiskt, lite kristet, lite helgonkult som överlevt reformationen, folktro, superi, allmogekultur och högreståndsfasoner, Kalle Anka, ren kommersialism och en del rena dumheter och allsköns obegripligheter. Precis som studentorkestervärlden alltså. De två passar ihop fantastiskt väl.
Julen är den studentorkesteriskaste högtiden av alla. Förutom SOF, STORK, BRUNK, QORK, GSOF, Tigerafton, Valborg och några till då. Praktiskt taget alla studentorkestrar har spelningar på sina moderföreningars jul- eller luciafester. Vissa går längre än så. Bleckhornen har haft sin stora julshow varje år sedan 1964 och LiTHe Blås sin Luciafest, som är en av de största saker som överhuvudtaget händer i Linköping under ett läsår. Och naturligtvis har man spelat in jullåtar.
Nu måste det påpekas att det ni kommer få höra inte är någon komplett samling alla jullåtar som spelats in eller överhuvudtaget spelats av studentorkestrar. Mycket har sållats bort av en mycket enkel anledning: alla spelar in samma låtar! Därför har jag försökt hålla mig till det mest skruvade.
 |
| Baletter kan också vara juliga, men det är inte så lätt att få med på skiva. Visste ni att balettfenomenet har en del av sina rötter i studentföreningars julfirande med början på 1920-talet? Mer om det i framtiden. |
I Sverige har man festat, frossat och skrålat den 13:e december ända sedan tidig medeltid. Det var vintersolståndet i den julianska kalendern och under årets längsta natt var man ju tvungen att hantera allt oknytt som gick omkring på bygatorna. Ofta genom att imitera det. Karnevalståg gick genom varenda liten by. Man hade lussebrudar och lussegubbar* - dvs män som klädde ut sig till kvinnor och vice versa. Höjden av humor på den tiden. Seder och bruk skilde sig i olika delar av landet, så det går inte säga att man gjorde så här överallt, men det gick i alla fall till så i västra Sverige - Västergötland, Värmland och delar av Svealand. I början av 1700-talet, någonstans i Västsverige, tröttnade ett gäng präster eller andra lärda personer på eländet och bestämde sig att civilisera luciafirandet. De ville ha en värdig, kristen och högtidlig ceremoni, och de lyckades med detta genom att ge huvudrollen åt en ung flicka med ljus i hår. Hon har två möjliga ursprung, och det ena utesluter inte det andra.
*"Lusse" syftade ursprungligen inte på Sankata Lucia, utan på Lusse-pär, dvs Lucifer!
I slutet av medeltiden innebar den 13:e december högtidlig stämning i de städer där det fanns trivial- och katedralskolor. Det var nämligen terminsavslutning och till den hade djäknarna övat in vacker körsång som de sjöng i stämmor. På morgonen den 13:e tände skolan så många ljus man hade råd med och pojkarna tågade in i procession medan de sjöng sina sånger. I händerna höll de tända ljus som lyste som stjärnor - de var stjärngossar. Bland pojkarna fanns alltid någon som var extra finlemmad och ljushyllt. Honom klädde man ut till ängel med vit dräkt och vingar på ryggen. Det fanns inget sätt att få till en riktig gloria, så han fick ha en ljuskrona istället. När avslutningen var över åkte djäknarna till sina hembyar där de vandrade från gård till gård och sjöng sina sånger för att samla ihop pengar till nästa termins studier. Många av våra julsånger har spritts över landet på det här sättet. Visst låter det som ett luciatåg?
En annan möjlig inspirationskälla kan ha följt med tyska invandrare som fanns i svenska hamn- och gruvstäder förr i tiden. I den nordtyska/nordvästeuropeiska katolska traditionen kom S:t Nikolaus och delade ut presenter den 6:e december. När reformationen kom gick det då rakt inte för sig med helgon, så man bytte ut S:t Nikolaus mot jesusbarnet - Christkindlein (eller Kinken Jes i folkmun). Ett nyfött barn kan inte gärna dela ut presenter, så man klädde ut en ung flicka som ängel i vit dräkt och ljuskrona i håret. Denna tradition följde med norrut och levde på sina platser kvar ända in på 1600-talet. Med tiden dog den ut och fanns till sist bara i Västsverige.
 |
| Den första kända avbildningen av en svensk Lucia, av Fritz von Dardel 1848. Det är von Dardel själv som ligger i sängen. Han var gäst på slottet Koberg i Västergötland och blev först chockad när han väcktes på detta sätt morgonen den 13:e december. |
Vi får aldrig veta vilken tradition som är ursprunget till dagens Lucia, men man kan vara någorlunda säker på att hon först dök upp i Västsverige någon gång i början av 1700-talet. Förmodligen var det då hon fick namnet Lucia. Ordet "Lusse" fanns redan sedan hundratals år, och det var trots allt bättre att plocka in ett katolskt helgon som hette ungefär likadant än att folk sprang omkring och dyrkade djävulen. Större delen av landet visste förmodligen inte vad Lucia var förrän tidigast på 1920-talet, när Stockholms Dagblad anordnade en tävling om vem som skulle bli Stockholms Lucia, men innan dess hann hon komma in i den studentikosa kulturen. Vilket för oss till...
Lund
Redan på 1800-talet började de de västsvenska nationerna i Lund anordna Stora Lusse, vilket gör den till en av Lunds äldsta studentfester. De västsvenska nationerna var från början Wermlands, Västgöta och Göteborgs nationer. 1928 bildades Hallands nation och tog över Göteborgs roll. Det är faktiskt på det här sättet Lucia har spritts över Sverige. Studenter från Västsverige tog med sig traditionen till universiteten, där de lussade för lärare och studiekamrater. Dessa tog sedan med sig traditionen hem till sina landskap. För varje år firade fler och fler svenskar Lucia.
På 1950-talet anordnades Stora Lusse vart tredje år. 1956 ville festkommitten anlita LV4:s blåsorkester som underhållning - militärmusik i akademiska sammanhang är en mycket gammal lundensisk tradition. De ville dock ha för mycket betalt. Lyckligtvis hade Lunds första studentorkester bildats samma höst*. Bleckhornen erbjöd sig att spela gratis mot att de fick vara med på festen. 12 december 1956 intog Bleckhornen scenen i AF-borgens stora sal och succen var ett faktum. efter midnatt gick man ut och uppvaktade stadens potentater, bland annat Rector Magnificus. sedan gick man tillbaka till AF och fortsatte festen. Frukosten bestod av helstekt gris. Bleckhornen spelade Härjarevisan och studenterna dansade på borden. Man hade aldrig sett något liknande i studentlivet. Festen höll på en bra bit in på förmiddagen.
*Händelserna som ledde upp till det kan ni läsa om här.
 |
| Bleckhornen på sin första spelning - Stora Lusse 1956. Notera nattskjortorna med en lyra på bröstet. Detta var Bleckhornens första uniform. |
Stora Lusse är numera ett minne blott - det var svårt att locka besökare eftersom festen låg för nära Gustav Adolfsbalen och dessutom inföll under den studieintensiva perioden innan jul. Men en annan stor jultradition i Lund finns fortfarande kvar.
Bleckhornen hade sin första julkonsert 1964. Det är en av de största kulturbegivenheterna i Lund. All musik är inte julmusik, men en och annan låt är det.
Yngve Stoor (1912-1985) var den svenska hawaiimusikens okrönte konung. Sedan skivdebuten 1934 spelade han in cirka 500 melodier varav cirka 400 var egna kompositioner. Mest känd idag är 1945 års dunderhit Sjömansjul på Hawaii. Bleckhornen spelade in den live på skiva vid sitt 25-årsjubileum 1981:
Från Lund kommer även Alte Kamereren och de fortsätter på det sydliga temat. Visste ni att världens svenskaste film utspelar sig i Spanien? Lasse Åbergs Sällskapsresan eller Finns det svenskt kaffe på grisfesten från 1980 avskyddes av en näst intill enhällig kritikerkår. De 2,8 miljoner biobesökare som såg den var av en annan åsikt. Ingen annan film har haft så många besökare på svenska biografer och filmen är idag en odödlig klassiker. Alte Kamererens julhälsning är filmens slutsignatur och har sin titel efter den tid filmen utspelas - Julen -79.
Passande nog heter skivan den kommer från Den rullande grisfesten. Har du sett filmen förstår du.
 |
| Visste ni att det har funnits fem studentorkestrar i Lund? |
Stora Lusse i Lund finns inte kvar längre, men några tiotal mil längre norrut firar studenter fortfarande Lucia i jätteformat. Vi beger oss till...
Linköping
Ingen kan väl ha missat vilket roll Linköping har spelat i studentorkesterhistorien. Och studentorkesterhistorien har också spelat en enorm roll för Linköping - väldigt mycket av stadens studenttraditioner kommer från SOF! Den första SOF:en gick av stapeln 1973 och det låg i det unga lärosätets (grundat 1968) intresse att sätta sig själv på den studentikosa kartan. Med tiden blev festivalen norra Europas största studentevenemang. Men även ett annat orkesterevenemang har blivit en av Linköpings största studenttraditioner - nämligen LiTHe Blås luciafest, som gått av stapeln varje år sedan åtminstone 1974. Dessutom var de den faktor som stabiliserade Blåstes ekonomi och i förlängningen dess fortsatta existens.
Och där kan ju blåset ha spelat Tåmtänn från skivan Bus(s)kultur 1996.
Jultomten är ett relativt nytt inslag i det svenska julfirandet. Ordet jultomte förekommer för första gången i det svensk språket som titel på en skämttidning 1864. Riktigt känd för svenskarna blev han förmodligen inte förrän på 1920-talet. Jag såg mamma kyssa tomten spelades in första gången på svenska av Lisbeth Bodin.
För att göra en mycket lång historia relativt kort ska vi ta den i bitar. Första delen kommer här:
Biskopen Nikolaus levde i staden Myra i Anatolien (då Rommarriket, nu Turkiet) på 300-talet. Det finns inga belägg för hans existens och de första bevarade nedtecknade legenderna om honom är från 500 år efter hans död. I en av legenderna möter han en änkling med tre giftasvuxna döttrar, men utan pengar för att ge som hemgift. Den förmögne Nikolaus kastar då in påsar med guld i huset i smyg tre nätter i följd. I en variant genom skorstenen. I en annan gång hamnar påsen i en strumpa som hänger framme. Med tiden blev det så att munkar och nunnor började dela ut mat till fattiga på Sankt Nikolaus dag den sjätte december. Och det är så han har blivit förknippad med presenter. Under medeltiden förenades han med olika europeiska figurer som gav presenter till snälla barn och slog de elaka (det sistnämnda var viktigast). Den slutgiltiga julklappsutdelande tomten föddes i New York på 1860-talet, där den bildade societén uppfann honom för att muta svältande hamnarbetare så att de inte skulle slå sönder deras hus. Den här delen av tomten har alltså samma upphov som trick-or-treat.
Men det är ju faktiskt bara halva den svenska tomten. Resten av historien kommer senare.
Dessutom har NUTS2 (Norrköpings Underbart Tutande StudentSällskap) funnits i Norrköping som ju inte ligger i Linköping. Men bara nästan inte.
*Bonnkapälle är INTE en studentorkester, det finns det Riks-SMASKbeslut på. Fast på julen kan man ju vara snäll.
Men i Linköping finns också något fullkomligt unikt: världens enda kör med studentorkesterstatus.
Rött är julens färg! Det är även kommunismens färg. Det tog Röda Arméns Gosskör fasta på och och spelade in Sankta Socialista.
För att göra en mycket lång historia relativt kort ska vi ta den i bitar. Första delen kommer här:
Biskopen Nikolaus levde i staden Myra i Anatolien (då Rommarriket, nu Turkiet) på 300-talet. Det finns inga belägg för hans existens och de första bevarade nedtecknade legenderna om honom är från 500 år efter hans död. I en av legenderna möter han en änkling med tre giftasvuxna döttrar, men utan pengar för att ge som hemgift. Den förmögne Nikolaus kastar då in påsar med guld i huset i smyg tre nätter i följd. I en variant genom skorstenen. I en annan gång hamnar påsen i en strumpa som hänger framme. Med tiden blev det så att munkar och nunnor började dela ut mat till fattiga på Sankt Nikolaus dag den sjätte december. Och det är så han har blivit förknippad med presenter. Under medeltiden förenades han med olika europeiska figurer som gav presenter till snälla barn och slog de elaka (det sistnämnda var viktigast). Den slutgiltiga julklappsutdelande tomten föddes i New York på 1860-talet, där den bildade societén uppfann honom för att muta svältande hamnarbetare så att de inte skulle slå sönder deras hus. Den här delen av tomten har alltså samma upphov som trick-or-treat.
Men det är ju faktiskt bara halva den svenska tomten. Resten av historien kommer senare.
Visste ni att LiTHe Blås inte är den enda studentorkestern* från Linköping? På 70-talet var Sweet Sweaters en hård konkurrent om positionen som stadens egen orkester. Sweet Sweaters blev dock med tiden ett mer seriöst storband och försvann ur studentorkestervärlden. Det fanns även en mer undanskymd ensemble som hette Scendraget. Universitet har ett eget storband vid namn Lusen Big Band. Det är den där orkestern du aldrig ser på SOF.
Dessutom har NUTS2 (Norrköpings Underbart Tutande StudentSällskap) funnits i Norrköping som ju inte ligger i Linköping. Men bara nästan inte.
*Bonnkapälle är INTE en studentorkester, det finns det Riks-SMASKbeslut på. Fast på julen kan man ju vara snäll.
Men i Linköping finns också något fullkomligt unikt: världens enda kör med studentorkesterstatus.
Rött är julens färg! Det är även kommunismens färg. Det tog Röda Arméns Gosskör fasta på och och spelade in Sankta Socialista.
Nu är frågan på allas läppar: hur kan detta räknas som studentorkestermusik? För att förstå det måste vi gå tillbaka till 90-talet och studentmusikens guldålder. Som nämndes ovan var SOF studentgrejen med stort S. Alla ville vara med på partyt. I synnerhet några lumparpolare som fått en idé redan under militärtjänsten. De visste att uppträdande musiker var garanterade en festivalbiljett (ja, SOF kunde bli utsålt på den här tiden) så om man kunde sätta ihop något slags musikaliskt bidrag. men de kunde inte spela. Så det fick bli en sovjetisk gosskör med världspremiär på SOF 99. Blåsmusiken lyser med sin frånvaro men det är studentikost så det smäller om det. Och där står de och sjunger än idag.
Studentorkestervärlden hade inte varit vad den är idag om det inte vore för SOF, men SOF hade i sin tur inte funnits om det inte berodde på ett gäng som pluggade i...
Stockholm
Stockholmsorkestrarna bildade SMASK (Stockholms Musicerande Akademikers Samarbetande Kårorkestrar) redan 1964 och samma år släppte de sin första gemensamma skiva. Med tiden föddes tanken om att bilda en riksomfattande studentorkesterorganisation och 1972 föddes Riks-SMASK (Riksförbundet Sveriges Musicerande Akademikers Samarbetande Kårorkestrar och baletter). SMASK har gjort åtskilliga gemensamma skivor oúnder decennierna som gått. 2003 tyckte de att det var kul att göra en julskiva och så gjorde de det.
Osquar Mutter bildades 1978 vid maskinsektionen på KTH men finns tyvärr inte kvar idag. Någon gång hoppas jag kunna skriva mer om dem, men tills dess får vi hålla tillgodo med deras bidrag till SMASKs julskiva. Det representerar hur de lät mycket väl.
Studentorkestervärlden hade inte varit vad den är idag om det inte vore för SOF, men SOF hade i sin tur inte funnits om det inte berodde på ett gäng som pluggade i...
Stockholm
Stockholmsorkestrarna bildade SMASK (Stockholms Musicerande Akademikers Samarbetande Kårorkestrar) redan 1964 och samma år släppte de sin första gemensamma skiva. Med tiden föddes tanken om att bilda en riksomfattande studentorkesterorganisation och 1972 föddes Riks-SMASK (Riksförbundet Sveriges Musicerande Akademikers Samarbetande Kårorkestrar och baletter). SMASK har gjort åtskilliga gemensamma skivor oúnder decennierna som gått. 2003 tyckte de att det var kul att göra en julskiva och så gjorde de det.
Osquar Mutter bildades 1978 vid maskinsektionen på KTH men finns tyvärr inte kvar idag. Någon gång hoppas jag kunna skriva mer om dem, men tills dess får vi hålla tillgodo med deras bidrag till SMASKs julskiva. Det representerar hur de lät mycket väl.
Röd luva förknippar vi ju med tomten, men här är de ju två stycken och dessutom omnämns "gubbarna i stubbarna", vilket kan tyda på att det handlar om vättar eller annat oknytt som förenat sig med tomtemyten. Ett som är säkert är att Jenny Nyström har varit framme - det var hon som gjorde den svenska tomten röd. Jenny Nyströms tomte började som en grå gårdstomte men med tiden kom mer och mer amerikansk inspiration, och han blev allt rödare.
Själva låten är det inte helt lätt att hitta uppgifter om eftersom den helt enkelt är för ny (!) Men den skrevs i alla fall av Karin Wollgast, Sverre Bergh, Arild Feldborgh samt Håkan Elmqvist och sjöngs första gången in 1956 av Margareta Kjellberg med Egon Kjerrmans* orkester.
*Ni kanske tror jag bara står och skojar, men det gör jag inte för jag sitter ner och skriver.
Själva låten är det inte helt lätt att hitta uppgifter om eftersom den helt enkelt är för ny (!) Men den skrevs i alla fall av Karin Wollgast, Sverre Bergh, Arild Feldborgh samt Håkan Elmqvist och sjöngs första gången in 1956 av Margareta Kjellberg med Egon Kjerrmans* orkester.
*Ni kanske tror jag bara står och skojar, men det gör jag inte för jag sitter ner och skriver.
 |
| Få har betytt lika mycket för bilden av den svenska tomten som Jenny Nyström (1854-1946). |
Vad gör man om man ska vara med på en julskiva men inte har tillräckligt många jullåtar i repertoaren? Man spelar naturligtvis in temat från Rocky och döper om det till Merry Christmas!
Sen kan man ju låtsas att det är från Rocky IV, den bästa delen i serien.
Mercblecket har uppmärksammats med en egen artikel på den här bloggen tidigare. Här bidrar de med en klassisk jullåt. Det enda som saknas är Bengt Feldreich.
Mercblecket har uppmärksammats med en egen artikel på den här bloggen tidigare. Här bidrar de med en klassisk jullåt. Det enda som saknas är Bengt Feldreich.
Staffan var en stollig dräng som vattnade sina hästar. Faktum är att han är en långt äldre tradition än Sankta Lucia. Redan i apostlagärningarna berättas om Stefanus, som anställs av de ursprungliga lärjungarna som hjälpreda. Det är strax efter Jesu död och det finns mycket praktiskt arbete runt den växande församlingen. Stefanus uppgift är att laga mat*, men snart börjar han predika och göra under på egen hand. För detta blir han stenad utanför Jerusalems murar. Han blev den förste kristne martyren.
*Man kan därför se honom som smörjarnas skyddshelgon. "Smörjare" är ett stockholmsstudentikost ord för någon som lagar mat på en orkesterfest.
Stefanus blev ett populärt helgon och många legender uppstod runt honom. I en av dem får han syn på betlehemsstjärnan på julnatten, inser att en frälsare är född och berättar detta för Kung Herodes. Herodes vägrar tro på detta om inte den stekta tuppen framför honom stiger upp och gal - vilket blir precis vad den gör. Stefanus blir stenad och Herodes ger order om att döda alla nyfödda i Betlehem.
Speciellt populär blev Stefanus i de germanska kulturerna, där Karl den store förbjöd stefansgillen redan 799. I Norden blev Stefanus till Staffan och legenden om honom fick en ny spinn. Det tog närmare 300 år att kristna Sverige. Kristendomen var tvungen att smyga sig in i lokala sedvänjor och förena sig med dem snarare än att ersätta dem. Vid mitten av 1100-talet, när Staffanslegenden var ny, var större delen av Sveriges befolkning asatroende. Hästen hade en central roll i fornnordik kult och på julen skulle man ta särskilt väl hand om hästarna. Därför blev Stefanus nu Staffan stalledräng. Närmare bestämt Herodes stalledräng, som rider ut för att vattna hästarna på julafton och får syn på betlehems stjärna.
Med reformationen blev avskaffades staffanskulten officiellt, men eftersom folk tyckte så mycket om den levde den kvar i den svenska kulturen oerhört länge.
Som del av staffanskulten förekom hästkapplöpningar, sk staffansritter, på annandag jul. Man kunde till exempel rida ikapp till en magisk källa och låta hästarna dricka ur den, eller så kunde prästen välsigna dem. Med tiden förenades staffanritten med trettondagstaditionen om stjärngossar (se om Lucia ovan) och omvandlades till staffansskedet. Under staffansskedet gick traktens unga män (de kunde mycket väl vara djäknar, se ovan) omkring från gård till gård med en pappersbetlehemsstjärna på en stång och sjöng. De tiggde ihop pengar och mat och blev ofta bjudna på en sup. eftersom de blev mer och mer berusade allteftersom natten gick var staffansskedet tidvis förbjudet.
En av sångerna de sjöng var Staffansvisan. Den är en av våra äldsta svenska sångtraditioner och finns i hundratals olika versioner. En modernare är inspelad av SMusK:
*Man kan därför se honom som smörjarnas skyddshelgon. "Smörjare" är ett stockholmsstudentikost ord för någon som lagar mat på en orkesterfest.
Stefanus blev ett populärt helgon och många legender uppstod runt honom. I en av dem får han syn på betlehemsstjärnan på julnatten, inser att en frälsare är född och berättar detta för Kung Herodes. Herodes vägrar tro på detta om inte den stekta tuppen framför honom stiger upp och gal - vilket blir precis vad den gör. Stefanus blir stenad och Herodes ger order om att döda alla nyfödda i Betlehem.
Speciellt populär blev Stefanus i de germanska kulturerna, där Karl den store förbjöd stefansgillen redan 799. I Norden blev Stefanus till Staffan och legenden om honom fick en ny spinn. Det tog närmare 300 år att kristna Sverige. Kristendomen var tvungen att smyga sig in i lokala sedvänjor och förena sig med dem snarare än att ersätta dem. Vid mitten av 1100-talet, när Staffanslegenden var ny, var större delen av Sveriges befolkning asatroende. Hästen hade en central roll i fornnordik kult och på julen skulle man ta särskilt väl hand om hästarna. Därför blev Stefanus nu Staffan stalledräng. Närmare bestämt Herodes stalledräng, som rider ut för att vattna hästarna på julafton och får syn på betlehems stjärna.
Med reformationen blev avskaffades staffanskulten officiellt, men eftersom folk tyckte så mycket om den levde den kvar i den svenska kulturen oerhört länge.
Som del av staffanskulten förekom hästkapplöpningar, sk staffansritter, på annandag jul. Man kunde till exempel rida ikapp till en magisk källa och låta hästarna dricka ur den, eller så kunde prästen välsigna dem. Med tiden förenades staffanritten med trettondagstaditionen om stjärngossar (se om Lucia ovan) och omvandlades till staffansskedet. Under staffansskedet gick traktens unga män (de kunde mycket väl vara djäknar, se ovan) omkring från gård till gård med en pappersbetlehemsstjärna på en stång och sjöng. De tiggde ihop pengar och mat och blev ofta bjudna på en sup. eftersom de blev mer och mer berusade allteftersom natten gick var staffansskedet tidvis förbjudet.
En av sångerna de sjöng var Staffansvisan. Den är en av våra äldsta svenska sångtraditioner och finns i hundratals olika versioner. En modernare är inspelad av SMusK:
När vi väl är inne på Jesu födelse finns det ju en väldig massa julsånger om den också. Om du varit på orkesterfest i
huvudstaden mer än en gång har du hört den. Det behöver inte vara jul
för att man ska ta upp denna skönsångsklassiker, men det är en julsång.
Gläns över sjö och strand, som den egentlige heter, är ursprungligen en dikt ur Viktor Rydbergs Vapensmeden från 1891. Alice Tegnér publicerade sin tonsättnng av dikten 1893.
Ett slaktarr är ett medvetet parodiskt arrangemang som förvrider seriös musik och på det mest hårresande sätt blandar högt och lågt. Uttrycket "slaktarr" uppstod av allt att döma i Tongångarne 1965, framförallt inspirerat av Gerard Hoffnung. Uttrycket har förmodligen spritt sig till Kårsdraget eftersom de två orkestrarna umgicks ganska flitigt under 70- och 80-talen. Kårsdraget var dock först med konceptet - de har spelat den typen av arr sedan innan Tongångarne fanns.
På tal om klassisk musik så är Tomtarnas
vaktparad (Heinzelmännchens Wachtparad) från 1912 Kurt Noacks mest
kända verk. "Heinzelmännchen" är det tyska ordet för gårdstomte. Liknande husandar finns i många nordeuropeiska kulturen. På norska och danska heter den "nisse", på latin "penates" och "lares", på ryska "domovoj", i Skottland "brownie" och på i England "hob"*.
*Som vissa känner igen från Åke Ohlmarks översättning av "Sagan om ringen". Frodo Baggins är alltså en tomte!
*Som vissa känner igen från Åke Ohlmarks översättning av "Sagan om ringen". Frodo Baggins är alltså en tomte!
 |
| Gårdstomte från Carta Marina av Olaus Magnus (1539). |
I Sverige förväxlas det här verket ofta med Franz Schuberts Marche
Militaire, eftersom den senare faktiskt är vaktparad i jultomtens verkstad i Kalle Anka på julafton. Och eftersom den därmed är en svensk jultradition beger vi oss helt logiskt från den kungliga hufvudstaden raskt till...
Växjö
I Växjö har det så vitt vetenskapen vet bara förekommit en studentorkester. Den heter Isterbandet och bildades 1988. Således är den en av landets yngre studentorkestrar, men den satte sig på orkesterkartan snabbt, med hjälp av kreativa låtval och ett otroligt ös. Varvat med tradjazz och annat som är helt rätt spelade man bland annat svensk filmmusik från Sällskapsresan, Jönssonligan och Göta kanal. Dessutom brukade de ha en egen julshow förr i tiden. Då kanske de spelade den här:
Växjö
I Växjö har det så vitt vetenskapen vet bara förekommit en studentorkester. Den heter Isterbandet och bildades 1988. Således är den en av landets yngre studentorkestrar, men den satte sig på orkesterkartan snabbt, med hjälp av kreativa låtval och ett otroligt ös. Varvat med tradjazz och annat som är helt rätt spelade man bland annat svensk filmmusik från Sällskapsresan, Jönssonligan och Göta kanal. Dessutom brukade de ha en egen julshow förr i tiden. Då kanske de spelade den här:
Nu är ju inte Isterbandet så korkade att de tror att den här låten heter Tomtarnas vaktparad. Särskilt inte eftersom orkestern har innehållit en hel del duktiga militärmusiker genom tiderna. Men utöver det hade Isterbandet något mycket speciellt en gång i tiden.
Isterbandet hade en gång två banjoister. Banjoister utgör en egen subkultur i studentorkestervärlden och har sina egna uråldriga traditioner. Men det här var inga vanliga banjoister. De var B1 och B2 - banjo-ISTER i pyjamas. B1 och B2 var superkändisar i studentorkestervärlden på sin tid. De beskrevs av en okänd källa som "ideologiska som fan", hade sin egen hemsida och brukade sminka sig som Paul Stanley och Gene Simmons, fast i vitt och grönt. Dessutom spelade de in tre egna skivor med banjotolkningar av kända låtar. The King on a g-string, The Beatles on a g-string och X-mas on a g-string är rariteter idag.
Med tiden tillkom även B3, B4 och B5, men av dem var det bara B3 som stannade någon längre tid i orkestern.
Isterbandet hade en gång två banjoister. Banjoister utgör en egen subkultur i studentorkestervärlden och har sina egna uråldriga traditioner. Men det här var inga vanliga banjoister. De var B1 och B2 - banjo-ISTER i pyjamas. B1 och B2 var superkändisar i studentorkestervärlden på sin tid. De beskrevs av en okänd källa som "ideologiska som fan", hade sin egen hemsida och brukade sminka sig som Paul Stanley och Gene Simmons, fast i vitt och grönt. Dessutom spelade de in tre egna skivor med banjotolkningar av kända låtar. The King on a g-string, The Beatles on a g-string och X-mas on a g-string är rariteter idag.
Med tiden tillkom även B3, B4 och B5, men av dem var det bara B3 som stannade någon längre tid i orkestern.
 |
| Fr. v. B3, B2 och B1. Festivalen hela Isterbandet ser fram emot var STORK 2002. |
Hej tomtegubbar förekommer första gången som fragment i en uppteckning från 1833. Melodin finns belagd 1815. Visan finns i många varianter och många av dessa har använts som snapsvisor.
Minns ni resonemanget kring Tomtarnas vaktparad/Marche militaire? Det är inte helt uttömt än. För att fortsätta tjöta om det beger vi oss till...
Göteborg
Feta fransyskor (mel. Marche militaire) finns i alla studentföreningars sångböcker överallt. Den slutar med den berömda textraden "Ja, fast större". Enligt en säkert alldeles sann historia ska den ha kommit till när sångboken lämnades till tryckeriet. De sista raderna är "tror ni att vi är fyllesvin?" som ska besvaras med ett "JA!". För att man verkligen skulle ta i på "JA!" skulle det tryckas i större stil. För att detta skulle ske skrev redaktören för sångboken till FAST STÖRRE efter slutet. När boken kom från tryckeriet stode det "JA! FAST STÖRRE" och sedan dess har det fortplantats från studentförening till studentförening över hela landet. Detta tog Tongångarne fasta på* i en ultrastudentikos låt:
Minns ni resonemanget kring Tomtarnas vaktparad/Marche militaire? Det är inte helt uttömt än. För att fortsätta tjöta om det beger vi oss till...
Göteborg
Feta fransyskor (mel. Marche militaire) finns i alla studentföreningars sångböcker överallt. Den slutar med den berömda textraden "Ja, fast större". Enligt en säkert alldeles sann historia ska den ha kommit till när sångboken lämnades till tryckeriet. De sista raderna är "tror ni att vi är fyllesvin?" som ska besvaras med ett "JA!". För att man verkligen skulle ta i på "JA!" skulle det tryckas i större stil. För att detta skulle ske skrev redaktören för sångboken till FAST STÖRRE efter slutet. När boken kom från tryckeriet stode det "JA! FAST STÖRRE" och sedan dess har det fortplantats från studentförening till studentförening över hela landet. Detta tog Tongångarne fasta på* i en ultrastudentikos låt:
*Nu kan det ju hända att det inte alls var så de tänkte. Men det behöver man ju inte låtsas om.
Det övriga utbudet av julmusik från göteborgsorkestrarna visade sig vara något klent, men ett par låtar blev det i alla fall.
En hel del av det vi känner igen som studentorkesterkultur idag kommer från Göteborg, framförallt uniformerna. Den första orkestern någonsin som skaffade sig uniform heter Blåshjuden, och de har alltid varit mycket för att spela marschmusik. Här kommer ett exempel. Det är inte en marsch från början. Däremot rör det till förvirringen runt Tomtarnas vaktparad/Marche militaire/Feta fransyskor ännu mer:
Det övriga utbudet av julmusik från göteborgsorkestrarna visade sig vara något klent, men ett par låtar blev det i alla fall.
En hel del av det vi känner igen som studentorkesterkultur idag kommer från Göteborg, framförallt uniformerna. Den första orkestern någonsin som skaffade sig uniform heter Blåshjuden, och de har alltid varit mycket för att spela marschmusik. Här kommer ett exempel. Det är inte en marsch från början. Däremot rör det till förvirringen runt Tomtarnas vaktparad/Marche militaire/Feta fransyskor ännu mer:
Visan, som klassiska julfans känner igen som Tomtarnas julnatt, är från 1916. Tomtarna i den här sången har drag av den gamla nordiska hustomten, eller "gubben på tomten" som är det etymologiska ursprunget till ordet "tomten". Hustomten (eller gårdstomten) sades vara den förste mannen som odlade upp just den gården, och efter döden kunde han inte få ro utan måste fortsätta se till "sin" gård. Han tog hand om djuren och vakade över hemmet, men kunde ställa till förtret om han kände sig illa behandlad. Därför var det viktigt att hålla sig väl med tomten, till exempel genom att ställa ut mat till honom. I visan har ju det snälla folket låtit maten stå framme på bordet. Gårdstomten visade sig ogärna, men han beskrevs som en liten gubbe med långt vitt skägg och gråa kläder med luva.
Gårdstomten är ett oerhört gammalt väsen i svensk folktro. Han hade funnits länge när Heliga Birgitta (1303-1373) varnade svenskarna för att dyrka "Tomptha gudhi". Man kan inte säga att hon lyckades särskilt väl. Det hände att folk ställde ut mat åt tomten långt in på 1950-talet, och seden är välkänd än idag.
Det här är alltså den andra halvan av den svenske tomten.
Gårdstomten är ett oerhört gammalt väsen i svensk folktro. Han hade funnits länge när Heliga Birgitta (1303-1373) varnade svenskarna för att dyrka "Tomptha gudhi". Man kan inte säga att hon lyckades särskilt väl. Det hände att folk ställde ut mat åt tomten långt in på 1950-talet, och seden är välkänd än idag.
Det här är alltså den andra halvan av den svenske tomten.
 |
| Man kan aldrig få för mycket Jenny Nyström! |
Mistluren bildades 1959 och här har vi en låt av dem. En gång i tiden hade Mistluhren en egen brandbil och sådana är ju också röda. Dessutom har de röda byxor.
Det har funnits en väldig massa studentorkestrar i Göteborg
också, och de flesta bildades för länge sedan. Allianceorchestret
(1948), Blåshjuden (1952), Chalmers Barockensemble (1956), Mistluhren
(1959), Tongångarne (1962) och Munwedret (1970).
1976 hade uppgiften att anordna SOF varje år blivit för stor för Lintek, så man ville hitta en annan studentstad som kunde alternera. Göteborg var ett av alternativen, men STORK hamnade istället i...
Uppsala
Uppsala
 |
| Notera Prippsloggan! |
Det första Uppsalabidraget är naturligvis från stadens egen orkester Wijkmanska Blecket. Det är den mindre kända B-sidan från den ökända Tuffe Uffe - M'adams julsång. Tuffe Uffe svartlistades på Sveriges Radio, men M'Adams Julsång spelades faktiskt i Radio Uppland ända in på 2000-talet.
Den här låten representerar ett fenomen inom studentorkestervärlden som är relativt ovanligt idag men som var standard förr: den klassiska parodin. På 1950-talet, när den egentliga studentorkesterkulturen föddes, spelade alla orkestrar parodier på klassiska verk. Det finns flera möjliga förklaringar till detta. En är att det är typiskt studentikost att driva med en kulturell kanon. en annan är att man tog sin inspiration från tubaisten och arrangören Gerhard Hoffnung som retade gallfeber på den brittiska kultureliten med sina klassiska parodier på 50-talet. Genren hängde sedan med i studentorkestervärlden en bra bit in på 90-talet för att sedan hamna i skymundan. Wijkmanska Blecket hade som signum att ha med professionella operasångare på skivor och konserter. man kände nämligen många sådana eftersom en stor del av orkesterns rötter återfinns i domkyrkans ungdomskör Scola cantorum. Sångarna på M'Adams julsång heter Eva Nordfors och Peter Vogel.
Kruthornen gjorde en egen julskiva redan 1977 och var därmed tidigt ute. Faktum är att Kruthornen än idag bevarar många åldriga drag i studentorkesterkulturen - man lämnar till exempel in uniformen när man slutar som många orkestrar gjorde förr i tiden. Majoriteten av medlemmarna i kruthornen är dessutom ämbetsverkare vid V-Dala nation, en kvarleva från en tid när studentorkestrar var mycket hårdare knutna till sina moderorganisationer än idag. Därför är det passande att de får spela en av våra äldsta julsånger:
Räven raskar över isen beskrivs redan av Olof Rudbeck d.ä. i Atlantica 2 (1689), som del av ett julfirande hos vanligt folk:
"Månge Personer komma tilsamman och dantza alla uti en ring, och då begynnes siungas: Hå, hå, Räfwen han låckar på Isen, och iag will dig siunga en skrifware wijsa. Och då wijsar han med åthäfworna i dantzen, huru en Skrifware bär sig åt. Straxt begynner en annan samma ord at siunga, Hå, Hå etc. och säger sig wilia siunga en Spelmans wijsa och med åthäfwor wijsar i dantzen huru en spelman bär sig åt; sedan wijsar den tridie sig kunna wäfwa, den fierde giöra skoor, den femte swarfwa, den siette giöra Runstafwar, och således wijsar hwar och en i Dantzen genom ord, händers, fötters och kropps åthäfwor, alla de konster som någonsin äre upfundne, och slutes så leekens sång med orden: huru liuflig och wijs är konsten och lärdom."
Våra dagars version har alltså stora likheter med 1600-talets! Passande nog var Olof Rudbeck d.ä. även inspektor (den allra första!) för V-Dala nation 1663-1696.
Och nu ska vi prata om tomten igen.
"Månge Personer komma tilsamman och dantza alla uti en ring, och då begynnes siungas: Hå, hå, Räfwen han låckar på Isen, och iag will dig siunga en skrifware wijsa. Och då wijsar han med åthäfworna i dantzen, huru en Skrifware bär sig åt. Straxt begynner en annan samma ord at siunga, Hå, Hå etc. och säger sig wilia siunga en Spelmans wijsa och med åthäfwor wijsar i dantzen huru en spelman bär sig åt; sedan wijsar den tridie sig kunna wäfwa, den fierde giöra skoor, den femte swarfwa, den siette giöra Runstafwar, och således wijsar hwar och en i Dantzen genom ord, händers, fötters och kropps åthäfwor, alla de konster som någonsin äre upfundne, och slutes så leekens sång med orden: huru liuflig och wijs är konsten och lärdom."
Våra dagars version har alltså stora likheter med 1600-talets! Passande nog var Olof Rudbeck d.ä. även inspektor (den allra första!) för V-Dala nation 1663-1696.
Och nu ska vi prata om tomten igen.
På den uppländska landsbygden någon mil öster om Uppsala ligger den spexiga tätorten Funbo med sina 1633 invånare. Funbo genomkorsas av landsväg 232 och längs den busspendlade jag när jag jobbade i Almunge. Den vackra Funbo kyrka uppfördes omkring år 1200. 1998 bestämde sig Hornboskapen att spela in en skiva med Funbo kyrkokör. Står det i konvolutet alltså. Det är inte säkert att det faktiskt var så.
En del av skivan är faktiskt en julsaga om tomten. Efter att ha fått stå ut med det mesta från de elaka barnen tröttnar han och blir:
En del av skivan är faktiskt en julsaga om tomten. Efter att ha fått stå ut med det mesta från de elaka barnen tröttnar han och blir:
Mördartomten blev en HB-klassiker som orkestern ofta uppförde åren efter att den spelats in. En kul detalj är att låten är skriven av David Wiberg från Varanteatern. Varanteatern har inte spelat in låten själva, men kanske den förekom i någon av deras föreställningar. Jag har inte lyckats ta reda på mer.
Men i och med att Mördartomten är del av en julsaga är tomten komplett. Han är en snäll figur som delar ut julklappar, Men håller man sig inte väl med honom går det illa. Föreningen av S:t Nikolaus och gårdstomten har nått fulländning. Jenny Nyström har gjort tomten röd. S:t Nikolaus har smält ihop med gårdstomten tack vare importerade amerikanska julberättelser i tidningar som Idun och Folket i bild med början på 1920-talet. Dessutom har Disney i allra högsta grad varit delaktiga i skapandet av den svenska tomtebilden. Lite mer om Disney och jul strax.
Här måste nämnas att Attraktionsorkestern har Lusseshow varje år.
Under 2000-talet låg STORK risigt till. Man funderade på att flytta festivalen någon annanstans, och ett av förslagen var...
Örebro
Högskolan i Örebro (som blev universitet 1999) har haft inte mindre än två studentorkestrar. På 60-talet fanns Skohornen - namnet är en referens till den framstående skoindustri som fanns i staden i fornstora dar. Skohornen somnade av någon gång vid decenniets slut, men ett litet arv från dem lever faktiskt kvar på ett oväntat ställe i studentorkestervärlden. LiTHe Blås bildades till SOF 1973 och vid sitt första framträdande bar de Skohornens vita rockar!
Det skulle dröja ända till 1995 innan Örebro välsignades med en ny studentorkester. Den här gången hette de Schwamparna (efter vattentornet Svampen i Örebro) och klädde sig i röda overaller med vita ben och vita prickar.
Men i och med att Mördartomten är del av en julsaga är tomten komplett. Han är en snäll figur som delar ut julklappar, Men håller man sig inte väl med honom går det illa. Föreningen av S:t Nikolaus och gårdstomten har nått fulländning. Jenny Nyström har gjort tomten röd. S:t Nikolaus har smält ihop med gårdstomten tack vare importerade amerikanska julberättelser i tidningar som Idun och Folket i bild med början på 1920-talet. Dessutom har Disney i allra högsta grad varit delaktiga i skapandet av den svenska tomtebilden. Lite mer om Disney och jul strax.
Här måste nämnas att Attraktionsorkestern har Lusseshow varje år.
Under 2000-talet låg STORK risigt till. Man funderade på att flytta festivalen någon annanstans, och ett av förslagen var...
Örebro
Högskolan i Örebro (som blev universitet 1999) har haft inte mindre än två studentorkestrar. På 60-talet fanns Skohornen - namnet är en referens till den framstående skoindustri som fanns i staden i fornstora dar. Skohornen somnade av någon gång vid decenniets slut, men ett litet arv från dem lever faktiskt kvar på ett oväntat ställe i studentorkestervärlden. LiTHe Blås bildades till SOF 1973 och vid sitt första framträdande bar de Skohornens vita rockar!
Det skulle dröja ända till 1995 innan Örebro välsignades med en ny studentorkester. Den här gången hette de Schwamparna (efter vattentornet Svampen i Örebro) och klädde sig i röda overaller med vita ben och vita prickar.
 |
| Örebros stolthet! |
Att kalla Schwamparna för en bra studentorkester vore århundradets underdrift. Schwamparna var en magiskt bra studentorkester. Varenda spelning bjöd på flera överraskningar. Deras repertoar bestod till stor del av filmmusik, och till de flesta låtar bjöds det trick. Till Star Wars var det ljussabelfight. Das Boot framfördes på u-båtshjälm (ett soptunnelock med svänglock, med en plastslang genom som gjorde u-båtsljud). Ett av mina bästa minnen av Schwamparna är från SORK 2004 då de framförde temat från MacGyver. Ut på golvet kom en kille i jeansskjorta, pilotbrillor och hockeyfrilla. Han började med att bränna av ett par konfettibomber och fortsatte med att sätta ihop lite kartongbitar. Vid ett tillfälle höll han upp ett par skyltar som det stod "Björn" på (oklart varför). Som final tog han fram en rulle packtejp och började vira in delar av publiken i denna. Publiken skrek i extas och fler och fler kastade sig in i tejpflocken. I sanning ett av studentorkesterhistoriens största ögonblick.
Schwamparna var tyvärr tvungna att lägga ner 2012. De hade då inte varit särskilt aktiva på många år.
Schwamparna var tyvärr tvungna att lägga ner 2012. De hade då inte varit särskilt aktiva på många år.
Varför har jag då valt temat från Bumbibjörnarna ur Schwamparnas repertoar? Dels är det en disneyserie och jag är uppvuxen i en tid då julen ännu firades för att det var Kalle Anka på TV. Tecknad film var en bristvara, men i jultid kunde det finnas en del att se. Först en hel timme Kalle Anka på julafton och sen kom jullovsmorgon, där man fick se häftiga tecknade filmer. Första gången Bumbibjörnarna sändes i Sverige var i "Toffelhjältarna går igen" som gick som del av jullovsmorgon 1986. Det kallades då "Gummibjörnarna" (!) och var textat på svenska.
Kan ni gissa vilken låt Schwamparna hade som signaturmelodi? Just det. men vi ska faktiskt låta en annan orkester spela den. Och därför måste vi ta oss till...
Umeå
Snösvänget är en annan grymt bra och rolig studentorkester. De kommer från Umeå och bildades 1990.De är därmed den yngsta nu levande svenska studentorkestern. Norska Dragern (1997) och finska SOSSu (2006) är de enda som är yngre överhuvudtaget.
Kan ni gissa vilken låt Schwamparna hade som signaturmelodi? Just det. men vi ska faktiskt låta en annan orkester spela den. Och därför måste vi ta oss till...
Umeå
Snösvänget är en annan grymt bra och rolig studentorkester. De kommer från Umeå och bildades 1990.De är därmed den yngsta nu levande svenska studentorkestern. Norska Dragern (1997) och finska SOSSu (2006) är de enda som är yngre överhuvudtaget.
Nu undrar ni naturligtvis vad det här har med jul att göra. Svaret är att min farfar var den förste i familjen som skaffade video (redan 1983!). Dessutom brukade han spela in Trazan och Banarne. Jag vet än inte idag exakt varför han gjorde det, men förmodligen var dte för att visa barnbarnen. Och under julhelgerna hemma hos Farmor och Farfar satt mycket riktigt alla kusinerna och tittade på video. Därför förknippar jag Zvampen med jul. Dessutom förekom den i Trazan och Banarnes stora julspecialer i början av 80-talet.
Zvampen, med text av Lasse Åberg och musk av Janne Schaffer är förmodligen Electric Banana Bands mest omtyckta låt. Med en blanding av nonsens och miljöprotest slår den an en sträng på både barn och vuxna och är djupt rotad i den svenska folksjälen. Lasse Åberg har dessutom själv framfört tanken på att de som hörde sången som barn nu själva är småbarnsföräldrar. På det viset kommer den fortsätta spridas länge än.
Varför är det då Snösvänget som spelar Schwamparnas signaturmelodi? För att jag fick en anledning att trycka in ytterligare en orkester på den här listan förstås!
Snösvänget har ytterligare en möjlig Lasse Åberg-koppling. Det har sagts att deras orangea rockar och gröna byxor är inspirerade av skidinstruktörerna i Sällskapsresan 2. Men att orange och grönt är Umeå studentkårs färger kan ju också ha med saken att göra.
Innan Snösvänget fanns det en annan studentorkester som hette Renhornen i Umeå. De bildades vid dåvarande tandläkarhögskolan 1961. De slutade vara en studentorkester i början av 80-talet eftersom ingen någonsin slutade i orkestern. Renhornen finns fortfarande och sätter upp en ambitiös show varje år.
En liten sväng till får det bli, och då åker vi till...
Halmstad
SOS - studentorkestern salmonikerna - bildades 1992 och finns dessvärre inte kvar idag. SOS satte stort värde på studentorkrstervärldens gemensamma traditioner. Bland annat så brukade man ange sitt eget rekord på tigern i festivaltidningarna. Så de har sin givna plats i den här artikeln.
Zvampen, med text av Lasse Åberg och musk av Janne Schaffer är förmodligen Electric Banana Bands mest omtyckta låt. Med en blanding av nonsens och miljöprotest slår den an en sträng på både barn och vuxna och är djupt rotad i den svenska folksjälen. Lasse Åberg har dessutom själv framfört tanken på att de som hörde sången som barn nu själva är småbarnsföräldrar. På det viset kommer den fortsätta spridas länge än.
Varför är det då Snösvänget som spelar Schwamparnas signaturmelodi? För att jag fick en anledning att trycka in ytterligare en orkester på den här listan förstås!
Snösvänget har ytterligare en möjlig Lasse Åberg-koppling. Det har sagts att deras orangea rockar och gröna byxor är inspirerade av skidinstruktörerna i Sällskapsresan 2. Men att orange och grönt är Umeå studentkårs färger kan ju också ha med saken att göra.
Innan Snösvänget fanns det en annan studentorkester som hette Renhornen i Umeå. De bildades vid dåvarande tandläkarhögskolan 1961. De slutade vara en studentorkester i början av 80-talet eftersom ingen någonsin slutade i orkestern. Renhornen finns fortfarande och sätter upp en ambitiös show varje år.
En liten sväng till får det bli, och då åker vi till...
Halmstad
SOS - studentorkestern salmonikerna - bildades 1992 och finns dessvärre inte kvar idag. SOS satte stort värde på studentorkrstervärldens gemensamma traditioner. Bland annat så brukade man ange sitt eget rekord på tigern i festivaltidningarna. Så de har sin givna plats i den här artikeln.
Djungelboken = Kalle Anka på julafton. Kopplingen är ju självklar. Dessutom kan man ju ta sig en titt på förra årets julspecial, som hade ett liknande tema.
Djungelboken från 1967 var den sista film som Walt Disney själv var med om att producera. Succén berodde inte minst på den tradjazzpräglade musiken skriven av bröderna Richard M och Robert M Sherman. Och tradjazz är ju en av studentorkestermuskens mest utmärkande drag.
Djungelboken från 1967 var den sista film som Walt Disney själv var med om att producera. Succén berodde inte minst på den tradjazzpräglade musiken skriven av bröderna Richard M och Robert M Sherman. Och tradjazz är ju en av studentorkestermuskens mest utmärkande drag.
Uråldriga studentmusiker kan ha hört talas om Laxblecket - en rolig blåsorkester som ofta nämndes på orkesterhemsidor förr i tiden. Men de var aldrig en studentorkester trots den spexiga framtoningen. Ursprungligen bildades de av före detta militärmusiker från I16 i och hade som extraknäck att spela på strandhotellen i Tylösand. Förmodligen var det någon som hittade en Laxblecketskiva under studentmusikens glada 90-tal och tog för givet att det var en studentorkester.
Fram och tillbaka över Sverige, samt genom tiden och kulturen från forntida riter till Kalle Anka på julafton via franska militärmarscher, hawaiimusik, Lasse Åberg och banjogalningar. Studentorkesterkulturen glider smidigt in i det svenska julfirandet. Till sist ska vi bara träna inför nyårsnatten och ta oss en liten banjohit till, med B1 och B2 i en glängig nyårshälsning:
Från oss alla till oss alla, en riktigt god studentorkesterjul!
 |
| Den här artikeln blev möjlig tack vare bidrag från Tommy Karlsson och Erik Svensson, världens två förnämsta samlare av studentorkesterskivor. Det är ännu inte avgjort vem av dem som har flest. |
Tack även till Ann Bäckman och Thomas "Wasa" Person för uppgifter om linköpingshistorien!
Källor:
Edefelt, Amanda. 2012. Slutspelat för Schwamparna. I Lösnummer nr 4 2012.
Eriksson, Gustav. 2010. Stora lusse går i graven . Lundagård 12 december 2010.
Funbo på Wikipedia
Funbo kyrka på Wikipedia
Funbo socken på Wikipedia
Hedenstierna-Jonsson, Christina. 2009. Staffan var en stalledräng.
Hermans historia - Santa Lucia. 1999.
Jag såg mamma kyssa tomten på Wikipedia
Jenny Nyström på Wikipedia
Lyngå, Lennart. 2017. Clock around the Rock. I Academimusiccorpset Bleckhornen 60 år. Red Hans Pedersen Dambo. Books on Demand. Stockholm.
Räven raskar över isen på Wikipedia
Snedtänkt om tomten. 21 december 2017.
Staffan Stalledräng på Wikipedia
Staffansvisor i Nordisk Familjebok (1917 års upplaga)
Staffansskede i Nordisk Familjebok (1917 års upplaga)
Svenstam, Åke. Bleckhornen 1956-66. I Academimusiccorpset Bleckhornen 60 år. Red Hans Pedersen Dambo. Books on Demand. Stockholm.
Palm, Anders & Stenström, Johan. 1999. Barnens svenska sångbok. Albert Bonniers Förlag.
Tomte på Wikipedia
Två små röda luvor på Svensk MedieDataBas
