Vad har Pekka Langer, margarinets 100-årsjubileum, smått proggiga barnprogram och Sveriges hemligaste artist med studentorkester att göra? Läs vidare och häng med i berättelsen i om hur studentorkesterkulturen nådde ut till de mest skilda hörn av folkhemmet en gång i tiden.
Vinylskivan introducerades på marknaden 1948 och medförde att musik och ljud kunde spridas på ett sätt som inte hade varit möjligt tidigare. Visserligen fanns 78-varvare sedan länge, men de hade kortare speltid och gick lätt sönder. Med vinylen kunde skivor produceras med nya koncept. Musiken dominerade, men under 1950- och 60-talen släpptes skivor att dansa till, dammsuga till, äta till, konversera till, konversera om, konservera till och så vidare. Med detta kom naturligtvis reklamskivan, ett koncept som kunde utformas mer eller mindre kreativt.
De svenska försöken i genren har mest handlat om att lansera nya produkter. Med hjälp av kändisars medverkan har man försökt prångla ut chips, Volvo, flygresor, båtresor, tandkräm, bensin, långtradardäck och till och med betablockerare och hjärtmedicin! Lanseringen kombinerades ofta med en tävling, som på den skiva som vi ska titta närmare på i det här inlägget.
 |
| Pekka Langer (1919-1996) var för övrigt uppsaliensare och medlem av Östgöta nation. |
Pekkas Ljud-jakt! släpptes i februari-mars 1969 och såldes i livsmedelaffärer. Utgivare var Margarinbolaget AB. Priset låg på 50 öre vilket motsvarar drygt 4 kronor i dagens penningvärde. Inga stora pengar alltså.
Däremot kunde man vinna riktigt fina prylar. 1:a till 5:e pris bestod av en SAAB 99. 6:e till 20:e pris var en 25-tums färg-TV. 21:a - 50:e pris var möbelcheckar på 1000 kr. 51:a - 150:e pris var en delbar Crescent Guldcykel med automaticväxel. Slutligen utgjordes 151:a - 1150:e pris av Carmen Curlers - elektriska hårspolar.
Totalt motsvarade priserna 374500 kr.
 |
| Färg-TV och hårcurlers var stort på 60-talet. |
Tävlingen gick ut på att deltagarna med skivans hjälp skulle lösa följande uppgifter:
1) identifiera ljuden i de fem ljudgrupperna djurläten, motorljud, vattenljud, språk och hushållsljud.
2) med högst 15 ord ge ett fantasifullt och roligt förslag till hur Pekka i sin monolog "Vad sa' Pekka?" ska förklara "varför Flora är så bra som det är".
3) klippa ur Flora-loggan ur locket på 5 st Florapaket.
 |
| Noggranna instruktioner följde med skivan. Notera att margarinet fyllde 100 år 1969. |
Svaren och motiveringen skulle anges på det medföljande jaktkortet, som man skulle skicka in till Margarinbolaget AB tillsammans med "namnbitarna" från de 5 Floralocken.
Pekka Langer var en av tidens mest folkkära underhållare, framförallt som programledare i radio och TV, men han hade också gett ut kåserisamlingar och jobbat med Povel Ramel i dennes knäpp upp-revyer. Mer om det senare. Tanken var att Pekka Langers namn skulle väcka uppmärksamhet för tävlingen.
Som ni säkert redan har gissat var tävlingen och skivan en del av en massiv reklamkampanj där man ville få folk att köpa väldiga mängder Flora, vilket också lyckades. Tävlingen blev en större succé än väntat. Vinnarna i tävlingen skulle publiceras i Dagens Nyheter 6 juni 1969. Skivan hade dock gått åt som smör i solsken (hahaha) och sålt slut i många affärer. Därför förlängdes tävlingstiden och vinnarna publicerades istället 20 juni.
Att öka intresset för Flora var en del av margarinbolagets
segertåg genom matfettsbranschen. Margarinet hade nämligen varit under attack i
livsmedelsbranschen i flera decennier. Margarinet uppfanns 1869 av den franske
kemisten Hippolyte Mège-Mouriés, efter att Napoleon III utlyst en belöning till
den som kunde skapa ett billigt altenativ till smör åt den växande och
undernärda stadsbefolkningen. Margarinets genombrott kom under Paris belägring
1870-71, då smör saknades helt och margarin var det enda som stod till buds.
Den svenska margarinproduktionen kom igång på allvar 1887.
Margarinet möttes med stor skepsis. I Aftonbladet förekom en livlig debatt för
och emot margarin 1889. Samma år lade Lantmannapartiet fram en riksdagsmotion
om att förbjuda margarinet, men fick inte majoritet.
Efter det blev margarin en succé i Sverige. 1908 utbröt margarinkriget
mellan Sveriges Minuthandlares Riksförbund och dödsfienden Kooperativa
Förbundet. SMR lyckades få margarinfabrikanterna att upphöra med leveranser
till KFs butiker, så konsumenter som inte ville använda ister eller hade råd med det
betydligt dyrare smöret var tvungna att gå till privata butiker. KF vann kriget
genom att köpa en egen margarinfabrik.
1933 var det dags igen. I kohandeln mellan Socialdemokraterna
och Bondeförbundet infördes en särskild skatt på margarin för att skydda smörproduktionen.
Margarin fick heller inte jämföras med smör i reklamsammanhang. I samma veva drog mejeribranschen igång den svenska mjölkpropagandan, som bland annat den här låten var en del av.
1955 passerades ”Smörvallen” – svenska hushåll köpte mer
smör än margarin. Margarinbolaget planerade sitt motdrag.
Bordsmargarinet Flora introducerades 1965 och blev snabbt en succé. Pekkas
Ljud-Jakt! bidrog antagligen till populariteten. Många som är födda på 60- och
70-talen är uppvuxna med Flora på frukostbordet, förmodligen som en del av
livrätten Skogaholmslimpa med stora mängder ost. Exempel på detta är Yngwie Malmsteen och Henrik Schyffert.
Namnet Flora försvann 2003 (samma produkt kallades då Milda)
men återinfördes 2010 som svar på stor efterfrågan.
Så har det blivit dags att ta en titt på skivans innehåll:
 |
| Etiketten är tydligt margarininspirerad. |
 |
| Själva skivan är en flexi-EP och kan böjas. |
Ta en extra titt på det sista spåret:
7. Ljud utom tävlan av Oktetten Läderläpparne
Namnet låter ju väldigt studentorkesteraktigt. Och mycket riktigt, på skivomslagets baksida sitter de och mumsar i sig Flora.
 |
| I mitten i övre raden ser ni tubaisten Bo Henry Juhlin, som hade vänligheten att ställa upp på en intervju inför den här artikeln. Han var bara 16 år när han rekryterades till Läderläpparne 1962! Notera även banjon längst till höger. |
Octetten Läderläpparna grundades 1960 vid medicinska föreningen i Stockholm, en mylla som även fött fram Bråckbandet och Blåslaget. Från början var de MFs dansorkester, men blev efterhand oerhört populära bland studenter. Vid den här tiden var tradjazz fortfarande den dominerande populärmusikgenren bland studenter och gymnasister. Popen slog inte igenom i de lagren förrän 1964. Läderläpparna hade på grund av sitt stora kontaktnät hunnit bli populära bland kändisar och varit med i TV ett antal gånger. Man spelade dessutom ofta på personalfester på radiohuset. Det var där de lärde känna Pekka Langer, som ofta hängde med på orkesterns julfester och annat. Att Läderläpparne skulle medverka på floraskivan var hans egen idé. Han lärde sig säkerligen uppskatta studentikos underhållning under sin tid vid Östgöta nation i Uppsala.
Anders Langlé, klarinettist och kapellmästare, jobbade på Genturs musik i Stockholm. Affären ägdes av direktör Jarl Hartze som samlade på allt möjligt, bland annat uniformer som han köpte upp i stor mängd. Han sponsrade orkestern med stiliga dubbelknäppta uniformer med mässingsknappar och guldgaloner.
Läderläpparne var med bland de orkestrar som grundade SMASK, Stockholms Musicerande Akademikers Samarbetande Kårorkestrar 1964. De räknades då till vad som kallades "de fyra stora" orkestrarna i Stockholm. De andra var Promenadorquestern, Kårsdraget och Mercblecket. En betydande bedrift med tanke på konkurrensen. Jag har lyckats bekräfta förekomsten av inte mindre än 13 studentorkestrar i Stockholm sedan 1953.
Kalenderbitare är vi ju allihopa så här kommer namn, lärosäte och årtal på allihop: Karnevalsorkestern (1955), Promenadorquestern (KTH 1956), Kårsdraget (SU 1958), Matrisbandet (Tandläkarhögskolan okänt år), SVEA (Tandläkarhögskolan 1960), Läderläpparne (MF 1960), Dragskåpet (SU 1961), Mercblecket (Handels 1962), SMUSK (KTH 1962), Bråckbandet (MF okänt år), Färgspelet (Konstfack (!) okänt år), Osquar Mutter (KTH 1978) och Blåslaget (MF 1985).
 |
| När den första SMASK-skivan spelades in 1966 fick minsann inte vilken orkester som helst vara med. Från vänster: Läderläpparne, Mercblecket, Fru Musica, Kårsdraget och Promenadorquestern. |
När det blev dags att grunda Riks-SMASK 1972 var Läderläpparne också med. De medverkade också på de tidigaste studentorkesterfestivalerna.
Läderläpparne var under hela sin existens begränsade till 10 medlemmar och tog bara in mycket skickliga musiker. De sammanfattar träffsäkert sin repertoar på konvolutet till skivan "Leppar som steppar" från 1972:
1) Vi åldrade får höra melodier, vars noter letats fram under 40- à 50-årigt damm, som aldrig bestigit en svensktopp. Eller när hörde ni senast "Livet utan kärlek är som en bil utan bensin" (Stevens - Sylvain) från Södrans nyårsrevy senast?
2) Vi medelålders får höra vad de gamla menar då de fåfängt har sökt klargöra hur det lät "då".
3) Vi yngel, som undrat hur det skulle låta om en brunnsoktett "kom loss" ibland med kornettsolon, banjo och röjartuba, får våra orgasmer.
 |
| 1973 var man lite generösare. Uppe från vänster: Kårsdraget, SMUSK och Mercblecket. Nere från vänster: Promenadorquestern, Dragskåpet (farmaceututbildningen låg vid den här tiden i Stockholm), SVEA (från Tandläkarhögskolan) och Läderläpparne. |
Efter den storyn har det väl blivit dags att lyssna på Pekkas Ljud-Jakt! och Octetten Läderläpparne.
 |
| Jag orkade inte redigera bort det som redan var ifyllt men det gör inte så mycket för Ann-Christin har ändå svarat fel på nästan hälften. |
Här är en kopia av jaktkortet om ni vill försöka själva. Notera dock att tävlingstiden gick ut 19 maj 1969. Vill ni ändå skicka in lösningen göres detta med fördel till:
Livets Ord
Axel Johanssons gata 3
754 50 Uppsala
Glöm inte att inkludera Florapaketen!
Och då var det äntligen dags!
Pekkas Ljud-jakt, sida 1
Pekkas Ljud-jakt, sida 2
Uppgifter om hur många ex som såldes verkar inte finnas bevarade*, men alla de 1150 priserna delades ut, vilket innebär att minst så många exemplar av skivan såldes. I DN 20 juni 1969 nämndes det även att de fanns de som inte vann, så man kan ju sluta sig till att skivan såldes i minst 1151 exemplar.
*Ja, jag har kontaktat Unilever som numera äger Flora, och frågat. Så långt sträcker sig min besatthet av studentorkestrar.
Det finns även ett antal andra skivor med Läderläpparna, både deras egna och samlingsskivor med SMASK och festivalskivor. Den sista spelades in 1974 och i slutskedet av inspelningen dog plötsligt Anders Langlé. Då slutade Läderläpparna väsentligen ta spelningsuppdrag. De var bevisligen med på STORK 1977 eftersom de medverkar på den officiella festivalskivan, men därefter upphör spåren. De finns inte listade som medlemmar av Riks-SMASK på organisationens samlingsskiva från 1979.
Och där kunde Octetten Läderläpparna försvunnit ur studentorkesterhistorien för gott om det inte vore för båten.
Läderläpparnes kapellmästare Anders Langlé arbetade som redan nämnts i en musikaffär som ägdes av direktör Jarl Hartze. Hartze hade 1961 varit på en mässa i Berlin. Förmodligen var han ute efter uniformer. Där hade han stött på en monter som ägdes av det i Europa då fullkomligt okända handelshuset Yamaha, som ville lansera sig internationellt. Direktörens intresse fångades av föremålet mitt i montern - en fullständigt rund båt med randigt kapell. Hartze var en man med stort samlarintresse och med de ekonomiska resurserna för att kunna tillfredsställa detta intresse. "Oj, vilken tjusig groggveranda", tänkte han och slog till på studs. Groggverandan skulle användas vid sommarhuset på Värmdö. Det gick dock inte många dagar innan Hartze glömt köpet, och så förblev det fram tills ett halvår senare. Fru Hartze var då ensam i sommarhuset när det helt plötsligt kom en lastbil och stjälpte av en rund båt på tomten. I slutet av sommaren kunde fru Hartze konstatera att den tänkta groggverandan mest låg oanvänd, och direktören fick allt svårare att försvara köpet inför hustrun. Räddningen fanns på nära håll. 1962 fick Läderläpparne köpa båten för en ganska blygsam slant mot villkor att Jarl fick åka med när han ville. Han satte dock aldrig sin fot i den så länge han levde. Båten fick namnet "Octetten Läderläpparne."
 |
| Båten "Octetten Läderläpparne" i en fin fotobok om båtar. Mannen i båten är återigen Bo Henry Juhlin, 42 år efter Pekkas Ljud-Jakt. Foto: Philip Pereira dos Reis. |
Ser båten bekant ut? Då har du sett "På kurs med Kurt"!
"På kurs med Kurt" är ett barnprogram från 1981, en tid när studiecirklar var som populärast och hela svenska folket tycktes vilja gå på kurs. Kurt, spelad av Michael Segerström, är en obotlig optimist vars högsta dröm är att köpa den runda båt han sett hos "Alves bil och båt." Köpet tänker han finansiera genom pengarna han kan tjäna som kursledare. Kurts bristande självinsikt ger honom möjlighet att lära ut allt från att reparera hushållsmaskiner och plocka svamp till att tvätta och laga mat - ämnen han helt saknar kunskap om. Den ende och ständige kursdeltagaren är Nisse (Per Eggers), som med tiden blir Kurts vän. Kurserna slutar oftast i katastrof, men den godhjärtade Nisse betalar alltid. När Kurt sedan går och ska köpa den runda båten gör sig seriens arv från 70-talet gällande. Då har den skurkaktige kapitalisten Alve alltid höjt priset. Kurt måste därför ge fler kurser.
Även Läderläpparne lyckades göra sig en hacka på båten. SVT hyrde båten av orkestern för inspelningen av På kurs med Kurt. Priset låg på hela 10000 per vecka. Just då blev det teknikerstrejk på SVT vilket fördröjde inspelningen i fyra veckor! SVT behöll båten under hela tiden. Läderläpparne festade upp pengarna.
Octetten Läderläpparne lade ner i slutet av 70-talet men tack vare att de fortfarande äger båten har vänskapsbanden och musicerandet hållits vid liv. Båten har blivit maskot för båtklubben på Djurgården, där den ligger. Det gedigna glasfiberskrovet gör att båten är förvånansvärt underhållsfri men inte underhållningsfri. Läderläpparna spelar fortfarande sin tradjazz i den. Medlemmarna har bytts ut under åren men på sitt vis lever en av Sveriges mest ansedda och inflytelserika studentorkestrar kvar än idag. Och vem vet - någon gång kanske de vill knyta bekantskap med dagens studentorkestervärld. Och kanske bjuda på en tur i sin runda båt.
Hur var det då med Sveriges hemligaste artist? Jo, skruva ner ljuset på skärmen nu för det här passar inte alla ögon.
 |
| Ärkelundensaren Sten Broman (1902-1983) hade stark studentikos koppling: han medverkade i Lundakarnevalen under stor del av sitt liv. |
 |
| Många är de studentorkestrar som spelat hos Lennart Hyland (1919-1993), den obestridde kungen av svensk media under 50- och 60-talen. |
Håkan Florås stora idoler var Povel Ramel och Martin Ljung, som ju faktiskt arbetade med Pekka Langer under Povel Ramels Knäpp-upp-revyer.
Allt det här är spekulation, men Onkel Kånkel skrev faktiskt låtar om Pekka Langer också.
Tack till Erik Svensson, Sveriges främste samlare av studentorkesterskivor, för tillgången till SMASK-skivorna samt "Leppar som steppar".
Källor:
Andrén, Lars. 1993. Musikdirektörernas tid: Hornboskapen under 1970-talet. I Skapelsens krona - Hornboskapen 1843-1993. Red. Olle Nordberg, Fredrik Sandgren & Henrik Ågren. Uppsala.
Dagens Nyheter 6 juni 1969 s. 28.
Dagens Nyheter 20 juni 1969 s. 6.
Hägg, Göran. 2005. Välfärdsåren. Wahlström & Widstrand. Stockholm.
Intervju med Bo Henry Juhlin.
Kugelberg, Johan. 2014. Pungen av pop dog i stjärtattack.
Linder, Gustaf. 1975. Studentorkestrarna i Sverige. C-uppsats, Institutionen för musikvetenskap vid Stockholms Universitet.
Dagens Nyheter 6 juni 1969 s. 28.
Dagens Nyheter 20 juni 1969 s. 6.
Hägg, Göran. 2005. Välfärdsåren. Wahlström & Widstrand. Stockholm.
Intervju med Bo Henry Juhlin.
Kugelberg, Johan. 2014. Pungen av pop dog i stjärtattack.
Linder, Gustaf. 1975. Studentorkestrarna i Sverige. C-uppsats, Institutionen för musikvetenskap vid Stockholms Universitet.
Nordström, Björn; Gradvall, Jan; Nordström, Ulf; Rabe, Annina. 2009. Tusen svenska klassiker: böcker filmer skivor tv-program från 1956 till i dag. Norstedts förlag.
Octetten Läderläpparne på Svensk Mediedatabas
Pereira dos Reis, Philip. 2011. Konstiga båtar - märkliga öden. Balkong förlag. Stockholm.
Röstlund, Lisa. 2009. Dog i famnen på sambon. Aftonbladet 2009-08-17
https://sv.wikipedia.org/wiki/Margarin
https://sv.wikipedia.org/wiki/Onkel_K%C3%A5nkel_and_his_k%C3%A5nkelb%C3%A4r
https://sv.wikipedia.org/wiki/Vinylskiva
Studentorkesterfestival i Uppsala 1977 på Svensk Mediedatabas
Tengner, Anders. 2013. Yngwie J. Malmsteen - såsom i himmelen, så och på jorden. Pocketförlaget. Stockholm.
Tidens Kalender 1957.
Willers, Katarina. Flora i Folkhemmet. Unilevers webbplats.
Discografi Läderläpparne:
På dansbanan 1965
SMASK 1966
Någonting att äta 1966
Pekkas Ljud-jakt! 1969
Leppar som steppar 1972
SMASK 2 1973
Okänd skiva 1974
BRUNK 500 1977
 |
| Han skulle köpa smör men det fanns bara Flora idag. Tur var väl det. |
